"Det är så lätt att starta ett rykte"

TRELLEBORG. En sverigedemokrat i Kalmar, forumet Flashback och en mängd bloggar med islamfientligt innehåll publicerade kritiska reflektioner över den muslimska veckan. Som inte fanns.

– Problemet med internet är att det är så lätt att starta ett rykte. När det börjar spridas så når det läsare som tror på bloggarna utan att ifrågasätta dem kritiskt, säger Jesper Strömbäck, medieforskare vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Han förklarar att kravet på sändaren att förhålla sig etiskt och mottagaren att kritiskt sortera bland budskapen ökat med det enkla informationsflödet.

Ett återkommande budskap i nätdiskussionerna är att islam är ett hot mot traditionell svensk kultur. Jonas Otterbeck är islamolog vid Malmö högskola och Lunds universitet:

– Om man tittar tillbaka har det sedan länge odlats en bild av islam som den mest annorlunda religionen. Vilket kan förefalla märkligt eftersom det är en syskonreligion som ligger nära judendom och kristendomen, säger han.

Islam har fått representera en kvinnoförtryckande och brutal religion i läroböcker sedan 1960-talet när Sverige fick en ny läroplan som betonade social kritik.

– Sedan kan man diskutera om det är sant. Jo visst. Titta på de hårdaste islamiska regimerna. Kvinnor stenas defacto i Iran och det finns tre-fyra muslimska länder där man har offentliga avrättningar, säger Jonas Otterbeck.

Jonas Otterbeck talar om att islam har kommit att få stå för så mycket mer än vad det är. Delvis också för att många muslimer själva påstår och tror att deras handlingar eller symboler representerar islam, medan det i själva verket kan handla om regionala särdrag.

– Medierna pratar om muslimsk kultur och vill göra ett schysst reportage om ramadan en gång om året. Så besöker man en familj och skriver om "muslimskt godis" - baklava. Men baklava är inget muslimskt godis. Det är östra medelhavskulturens godis, från trakterna kring Turkiet och Grekland. Det är inget muslimsk godis för en iranier, säger Jonas Otterbeck.

Man kan tolka kritiken mot den påstådda muslimska veckan som fanatisk patriotism på bekostnad av andra kulturer eller trosuppfattningar. Däremot finns det rättmätig kritik mot sättet som kunskap om religioner förmedlas i skolan, anser Jonas Otterbeck.

– Det kan finnas skäl att kritisera skolan när det gäller religionsundervisning. Skolan har svårt att hantera kritik mot religion. Inte minst för att många elever är troende. Att då komma med kritik kan uppfattas som rätt oförskämt. Då väljer många lärare att köra en enklare stil och bara framhålla det som är trevligt.