Radio-tv-skatt får skarp kritik
"Budgetfinansiering vore ett hårt slag mot vårt oberoende, d v s det som oftast kallas 'armlängds avstånd' mellan public service och politiken", skriver Benkö och Svegfors i ett pressmeddelande i natt.
Utredarna skrev om skatteförslaget på debattplats i Dagens Nyheter.
Skatten ska betalas efter inkomst av alla över 18 år enligt utredarna, som samtidigt understryker vikten av oberoende public service. De föreslår också att radion övergår från FM till digitalradio.
"Trots att nästan alla på förhand har sagt att man är emot en skattefinansiering föreslår kommittén att den nuvarande radio- och tv-avgiften ersätts av en skatt", skriver Benkö och Svegfors.
"Vi har ingen som helst anledning att tvivla på den uppriktiga viljan hos utredarna att skydda vårt oberoende. Men det räcker inte alltid med god vilja. Den allt dominerande principen i svensk finanspolitik är att pengar som tas in via skatten ska fördelas via statsbudgeten".
Benkö och Svegfors välkomnar att utredarna betonar vikten av publik service. Förslaget att digitalisera SR välkomnar de också, samtidigt som de påminner om det misslyckade förra försöket att digitalisera radion.
– Avskaffar man tv-licensen går den inte att återinföra, det är en så säregen teknisk lösning. Vi vet också att licensen är den gemensamma nämnaren för alla europeiska public service-bolag med en stark folklig förankring och kvalité. Därför måste man vara väldigt säker på att ett eventuellt nytt system skulle klara oberoendet genom framtida regeringsskiften och ekonomiska kriser, säger SVT:s vd Eva Hamilton till TT.
– Dagens system där public service-bolagen själva har kontroll över uppbörden skapar väldigt många trösklar för en regering som plötsligt blir missnöjd med rapporteringen inom public service och därför vill sänka finansieringen.
– Men det finns ett behov av modernisering eftersom man i dag kan se på tv i alla sorters skärmar och manicker. Det finns alternativ till kommitténs förslag om en öronmärkt skatt och innan jag har läst exakt hur förslaget är formulerat och vilka legala strukturer som ska garantera att anslagen är skiljda från det årliga beslutsfattandet om statsbudgeten vill jag inte ta ställning, fortsätter hon.
Utredarnas stora morot för public service-bolagen är att pengarna från de 12 procent av hushållen som borde betala tv-avgift, men inte gör det, "hade kunnat tillfalla programföretagen". Det handlar om en knapp miljard kronor årligen.
– Det står ingenstans att den miljarden garanteras public service i form av ökade anslag. Några sådana löften finns inte vad vi vet.
