Polisen vill utöka insatsstyrka
Rikspolisstyrelsen föreslår i sitt budgetunderlag till regeringen att insatsstyrkan bör omfatta 97 medarbetare varav 76 ska delta i insatser. I dag är styrkan dimensionerad för 50 poliser plus två chefer, varav 44 är i operativ tjänst. Utökningen beräknas kosta 30 miljoner kronor årligen.
Den nationella insatsstyrkan (NI) har i dag en budget på 62 miljoner kronor.
Att satsa ännu mer är inte okontroversiellt inom polisen, men få vill tala öppet om det. Kritikerna menar att NI blivit ett dyrt prestigeprojekt.
Kriminologen Leif GW Persson har kallat styrkan för "Sveriges dyraste vuxendagis".
– Intern kritik har riktats mot att insatsstyrkan kostar mer än man får ut av den, säger Stefan Holgersson, polis och forskare.
När styrkan bildades 1990 var tanken att den skulle användas till speciella uppgifter som terrordåd och flygplanskapningar, vilket gjorde att den sällan användes.
Nu kan den även sättas in till exempel mot beväpnade personer och grova rån. Men det är uppgifter som också polisens piketstyrkor och lokala insatsgrupper används för.
Kritikerna menar att det vore mer rationellt att satsa på piketstyrkorna, som finns i storstadsregionerna, och kanske inrätta ytterligare en piketstyrka i norra Sverige.
Men Rikspolisstyrelsen motiverar satsningen på NI med att den behövs för att kunna möta terrordåd.
"En av de slutsatser som dragits av genomförda terrorangrepp i Stockholm, Norge, Madrid, London, Bombay m.fl, är nödvändigheten att besitta förmågan att med kompetent polis och rätt taktik snabbt kunna ingripa på flera olika geografiska platser samtidigt", står det i budgetunderlaget.
Centerpartisten Johan Linander, ledamot i riksdagens justitieutskott, tycker att det är bra om insatsstyrkan byggs ut.
– Det handlar inte främst om terrordåd, utan att styrkan ska kunna ge stöd till länspolismyndigheter utanför storstadsregioner vid insatser mot annan grov brottslighet, säger han.
