Medicinpris till Gurdon och Yamanaka
John Gurdon gjorde sin upptäckt 1962. Han fann då att cellers specialisering inte är oåterkallelig. I ett klassiskt experiment ersatte han cellkärnan i en grodas äggcell med cellkärnan från en mogen cell som hämtats från ett grodyngel. Den modifierade äggcellen kunde ändå utvecklas till ett grodyngel. Med andra ord hade det första grodynglet klonats.
Enligt Nobelkommittén är de två forskarnas upptäckter "banbrytande". De har helt förändrat vår syn på cellers utveckling och specialisering hos organismerna.
Över 40 år senare, 2006, upptäckte Shinya Yamanaka hur en intakt specialiserad cell från en mus kunde återföras till att bli en omogen stamcell. Han visade hur man kunde omprogrammera mogna celler till att bli så kallade pluripotenta stamceller, det vill säga omogna celler som kan utvecklas till alla slags celler i kroppen.
Gurdon lyckades några år efter sitt klassiska experiment även framställa klonade vuxna grodor. Hans upptäckt möttes till en början med skepsis men så småningom accepterades hans hypotes och med tiden visades att även däggdjur kunnat klonas. Det klassiska exemplet är förstås fåret Dolly.
På presskonferensen betonade Nobelkommittén att den så kallade IPS-teknologin och stamcellsterapi fortfarande är på ett tidigt stadium.
– Vi har ingen exakt tidsprognos för när stamcellsterapin kan användas. Vi är inte där än men det finns hopp att det kan hjälpa vid sjukdomar som Alzheimers, säger Urban Lendahl, professor i genetik på Karolinska institutet.
På frågan om varför priset delas ut till just dessa två pristagare svarade kommittén att forskningen har varit väldigt utvecklande.
– Vi har tillsammans utsett den mest värdiga upptäckten och valt att belöna den, säger Urban Lendahl.
– Åh herregud, utropar kvinnan som svarar i John Gurdons telefon när hon får veta att det precis blivit känt att han får Nobelpriset.
Gurdon sitter i ett möte, men kvinnan är säker på att hans kollegor i detta nu rusar dit för att meddela den goda nyheten.
I ett pressmeddelande på sin hemsida konstaterar Kyotos universitet, Yamanakas arbetsplats, bara mycket kort och koncist att han vunnit Nobelpriset. Universitetet kostar dock på sig ett utropstecken i textens rubrik.
"Vi förstår nu att den mogna cellen inte behöver vara för evigt fjättrad i sitt specialiserade tillstånd. Läroböcker har fått skrivas om, och nya forskningsfält har öppnats. Genom att vi i dag även kan omprogrammera celler från människa har vi fått nya möjligheter att studera sjukdomar och utveckla metoder för diagnostik och behandling", skriver KI i motiveringen till priset.
I morgon vid lunchtid tillkännages fysikpriset och på onsdag är det dags för kemipriset.
Förra årets Nobelpristagare fick tio miljoner kronor. Årets vinnare får nöja sig med åtta. I somras meddelade Nobelstiftelsen att den för första gången på över 60 år sänker prissumman. Sänkningen motiverades med dåliga tider.
Prissumman har legat på tio miljoner kronor sedan 2001. Det är också året då summan har varit högst i förhållande till startåret 1901, omräknat till gällande penningvärde.
