Bolånemarginalen ovanligt hög

Det senaste kvartalet har korta och långa bolåneräntor sjunkit, enligt Finansinspektionen. Vid utgången av andra kvartalet låg en tremånaders boränta till hushåll på 3,73 procent.

Bankernas räntenetto, det bankerna tjänar på skillnaden mellan in- och utlåning, uppgick till 28 miljarder kronor under andra kvartalet i år, vilket innebär en ökning med 11 procent jämfört med andra kvartalet i fjol.

Statsminister Fredrik Reinfeldt tycker att det borde finnas möjligheter för bankerna att sänka bolåneräntorna.

TT: Bolånemarginalerna är de största på tio år. Är det bra?

– Det tycker inte de som betalar bolåneräntor. Vi har sett väldigt stora marginaler. Till den del de används till att öka bankernas motståndskraft och bygga upp de egna resurserna så är det viktigt för att få ett mer robust finansiellt system i Sverige, säger han.

– Men många noterar också att det handlar om väldigt generösa villkor till ledningarna och då blir också kritiken därefter.

TT: Så du tycker att bankerna borde kunna sänka boräntorna?

– Ja, just för att marginalerna kommit att bli väldigt höga.

Men enligt Michael Skytt, bolånechef på Nordea, är inte bankens marginal på bostadslån så stor som Finansinspektionen hävdar. Förklaringen är att man använder olika sätt att beräkna hur stora bankernas kostnader är för bolånen. Samtidigt tycker Skytt det är bra att frågan kommer upp till diskussion. Och politikernas synpunkter välkomnas.

– De sätter fokus på kundnyttan och att det är viktigt att bankkunderna förhandlar med långivarna om villkoren. Det råder fri konkurrens så det finns definitivt ett utrymmer för förhandling, säger Michael Skytt.

Villaägarnas riksförbund är kritiska både mot bankerna och mot regeringen för att marginalerna är stora. Finansministern och finansmarknadsministern bör ingripa, enligt Villaägarna.

– Vi kräver nu att Anders Borg och Peter Norman agerar på fler sätt än att bara prata. Det är uppenbart att regeringen måste se över regelverket eftersom bankerna nu visat att man kan komma undan med höga bolånemarginaler utan att något händer, säger Daniel Liljeberg, chefekonom på Villaägarnas riksförbund.

Bolånemarginalen är inte på tioårshögsta och har i själva verket sjunkit under året hittills, enligt Peter Borsos, kommunikationschef på Swedbank, en av de absolut största aktörerna på den svenska bolånemarknaden.

– Det är riktigt att marginalerna har gått upp sedan 2009, men det är inte tioårshögsta, som vi ser det. Marginalerna är tillbaka på de nivåer som gällde 2003–2005, säger Borsos.

Enligt Borsos är den marginalnivå som nu råder rimlig, om än i lägsta laget. Han beskriver lönsamheten på bolån i dag som "okej".

– Vad vi vill ha är en sund och hållbar prissättning av bolån. Det tycker vi att vi har i dag.

Han pekar samtidigt på att bolånemarginalen mellan första och andra kvartalet i år i själva verket minskade marginellt.

Samtidigt föll Swedbanks avkastning på eget kapital från 14 till 13 procent, vilket kan jämföras med det långsiktiga målet på 15 procent.

– Det finns ingen överlönsamhet, säger Borsos.

Utrymmet för bankerna att ytterligare pressa upp sina bolånemarginaler är begränsat, enligt Peter Borsos.

– Den stora förändringen är gjord. Vi har kommit upp till en avkastningsnivå som är okej. Det är någonstans i det här häradet som marginalen ska ligga.

Enligt Borsos är det tydligt att konkurrensen på bolånemarknaden fungerar, då det är stora kast i andelarna av nyutlåningen bland instituten.

Han pekar på att Swedbanks andel på senare år har pendlat mellan 30 och 15 procent, medan andra aktörer har ökat kraftigt periodvis.

– Jag kan inte få det till något annat än att konkurrensen fungerar fenomenalt.

Med marginalerna på tioårshögsta finns det prutmån på bolånen, enligt Magnus Karlsson, analytiker på FI och ansvarig för rapporten.

– Vi ser att det finns ett visst förhandlingsutrymme för konsumenten. Det viktiga för oss är att belysa detta och sprida information om hur bolån fungerar, säger han.

Enligt Karlsson syftar rapporten till att göra det tydligare för konsumenterna vad de faktiskt betalar för. Han passar på att uppmana bankerna att var och en för sig redovisa sina marginaler enligt samma modell, så att det blir jämförbart för kunderna.

– Vi vill stärka konsumenternas position på den här marknaden och uppmana bankerna att bli mer öppna, säger Karlsson.

– Vi vill att bankerna blir mer tydliga och jämförbara. Det är svårt för konsumenter i dag att jämföra hur de olika bankerna gör.

FI kan på egen hand inte redovisa bankernas marginaler på bolån bank för bank på grund av sekretessregler.

Höga marginaler i bankerna betyder att det finns ett utrymme för kunderna att förhandla om priset på lånet.

– Och kunderna utnyttjar detta och förhandlar mer och mer, säger SEB:s privatekonom Gunilla Nyström.

Hennes råd till den som ska försöka få bästa tänkbara villkor är att samla alla sina affärer i en och samma bank.

– Sitt sparande, sina lån, sina kort, barnens sparande och vad det kan vara. Sedan frågar man vad det ger för ränta och går med det beskedet till nästa bank och frågar vad man får för ränta där, säger Gunilla Nyström.

Som kund bör man kontrollera och jämföra villkor och räntor i de olika bankerna, inte stå med mössan i hand och vara tacksam över att man får lån över huvud taget.

– Och så är det mindre och mindre, det är bra, säger Gunilla Nyström.