Jonas Bergström: Inte bara i Trelleborg elithandbollen försvunnit
Första gången jag besökte Söderslättshallen som journalist (var där och spelade innebandy mot Palmstaden en gång i tiden) var 2008. Jag jobbade då på Sydsvenskan och var utsänd för att bevaka IFK Trelleborg mot Drott i handbollens elitserie.
På söndag kommer Halmstadlaget till Söderslättshallen igen.
Men mycket vatten har runnit under broarna i Nissan, sedan dess.
Och många vågor har ju studsat i land i Skårebukten under dessa tio år.
Vi vill gärna minnas att Trelleborg för bara tio år sedan hade ett elitserielag i handboll. För elva år sedan var det till och med SM-kvartsfinal i Söderslättshallen.
Mycket har hänt i trelleborgshandbollen sedan dess. Vi har sett två nya föreningar bildas. Trelleborg HBK har vuxit sig starkt på ungdomssidan och även fått ett damlag med slagstyrka.
Men någon elithandboll har vi inte fått se i stan sedan HBK-herrarna trillade ur allsvenskan 2012.
Men då kan vi trösta oss med att det finns fler städer som lider av handbollsdekadens. Och det en ännu värre sådan.
Fråga bara Halmstadborna.
Det är sorgligt att se hur Drott rasat rakt igenom seriesystemet, från elitserien till division två.
Jag är född och uppvuxen i Halmstad och var bortskämd med fin handboll när jag var ung.
Det var så givet att Drott skulle spela SM-final (oftast mot Redbergslid) att man gick på matcherna först när det vankades semifinal, innan dess visste man att laget skulle vinna matcherna i serielunken.
Halmstadlaget spelade slutspelsmatcherna i ishallen, Sannarpshallen. Jag och mina kompisar var själva en del av det så kallade apberget som motståndarna fruktade på grund av dess fina stöd till hemmalaget i form av orkester och sånger.
Under dessa åren nådde Drott, med profiler som Ola Lindgren och Magnus Andersson, även framgångar i Europa. Bland annat blev klubben den första som besegrade Barcelona på deras hemmaplan på sex år när de vann mot spanjorerna i kvartsfinalen av Europacupen 1989.
Drott var inte lika dominanta när 1990-talet byttes mot 2000-talet men väl en garant i den högsta serien.
2013 tog klubben sitt elfte och senaste SM-guld efter att ha besegrat ”uppstickaren” Kristianstad i SM-finalen trots tidigt underläge med 2–9.
Sedan dess har klubben upplevt ett förfall av sällan skådat slag.
Usel ekonomi och klubbledning förde Drott till ruinens brant, och två gånger har klubben undvikit konkurs.
Nu spelar alltså klubben i division två. För ett par veckor sedan blev det förlust mot Lågan i Hörby. Ett motstånd Drotts B-lag krossade för inte så länge sedan.
Så när trelleborgare tänker tillbaka på hur kul det var att ha elitseriehandboll i stan, kan vi tänka på hur Halmstadborna känner sig.
Det kan ibland vara bra att upplysas om att det är fler städer, och större sådana än Trelleborg, som fått uppleva en tillbakagång för handbollen.
För att ta sig uppåt igen finns det bara en sak som är given, se till att ha en bra ungdomsverksamhet och försöka fostra goda handbollstalanger.
Låt det ta tid.
En dag i framtiden kan det leda till handbollsmatcher på högsta nivå igen, som barn och ungdomar i staden kan titta på, så att de själva kan skapa drömmar om att få spela elithandboll.
Och om den dagen kommer ska man inte ta något för givet.
