Kinhult på fasaderna

Det ståtliga Regionhuset i Malmö skvallrar inte om någon ekonomisk kris. Även säkerhetstänkandet är betydligt mer solitt än regionens balansräkning. Inte ens regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult (M) kan ta sig in efter klockan 17. Åtminstone inte med ett avmagnetiserat passerkort. Vi får sätta oss på ett café i Västra hamnen i stället. Det här är området som tillsammans med Öresundsbron satt bilden av det nya starka Malmö och Skåne.

Pia Kinhult är bekymrad. Hon ser att ryktet som framgångsregion hotas.

– Den fruktansvärda trenden som utgår från Malmö, med intoleransen och antisemitismen. Det är inte bra. Du kan hålla på i tio, femton år för att bygga den positiva bilden, och på tre månader har du rivit den. Det slår inte bara mot Malmö, det slår mot hela Skåne.

Pia Kinhult menar att rapporterna om våld och antisemitism fått märkbara konsekvenser.

– Film i Skåne har redan tappat ett stort filmprojekt. I Hollywood sa man: ni gillar ju inte judar där så vi kommer inte. Börjar detta sätta sig och sprida sig då ligger vi riktigt risigt till.

Investeringar i Max IV och ESS i Lund är tänkta att driva på tillväxten i regionen, genom att dra till sig inter­nationella forskare och bolag. En skadad image kan fördärva det.

– Kalifornien har vädret. De kan missköta sig i viss grad. Vår enda konkurrensfördel är tryggheten, pålitligheten, lugnet, stabila institutioner och ett icke korrupt samhällssystem.

Pia Kinhult är starkt engagerad i att lyfta Skåne som tillväxtregion. Det är perspektivet även när hon talar om sjukvård och usel ekonomi. När oppositionen pekar på ett underskott för Skånes sjukhus på 400 miljoner kronor och för Skånes universitetssjukhus, Sus, på 270 miljoner kronor, ser Kinhult att allt är på rätt väg.

– Alla underskott är allvarliga, men Sus har gjort en fantastisk resa de senaste åren och halverade underskottet 2010 till 2011.

Kinhult erkänner att sjukhusen varit underfinansierade. Så gjordes under förra mandatperioden som ett sätt att försöka får fram på vilken nivå en vettig budget skulle ligga. Men höjda sjukhusbudgetar 2011 räckte inte heller.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill höja skatten med 60 öre per intjänad hundralapp för att klara uppdragen med sjukvård och kollektivtrafik. Men skattehöjning är ett rött skynke för Kinhult.

– Eftersom vi ligger så lågt i skattekraft är frågan om vi har råd att höja skatten. Då drar vi undan mattan ännu mer för dem som ändå kämpar på och jobbar och betalar.

Skatteintäkterna ska höjas genom att invånarna blir rikare, att regionen växer och blir starkare, inte genom höjningar i skattekolumnerna. Men om Kinhult och Skåne ska slippa hamna i den negativa spiralen måste underskotten bort. Och för sjukvården och annan verksamhet inom regionens ramar betyder det besparingar – eller effektiviseringar som regionrådet föredrar att kalla det.

För Pia Kinhult är effektivisering en del av chefernas uppdrag, en vardagsfråga. När personalen på golvet klagar, menar hon att cheferna misslyckats och gått fram med osthyveln och skurit överallt.

– Jag har haft gräl med läkare som inte tycker det är värdigt att ens tänka ekonomiskt på det här området. Då kan jag berätta att de kommer att få lära sig att jobba med effektivisering hela tiden. Vi måste behandla varje patient något bättre än den förra. Kvaliteten måste bli bättre, säkerheten måste bli bättre, vi måste bli bättre. Det är ju en kunskapsorganisation!

När regionrådet pratar om lean production skär det i en del läkarhjärtan: betrakta sjukvård som industri – vilket cyniskt påfund. Då får de möta en Kinhult som inte backar.

– Varje verksamhet och bransch har sina specialiteter. Men ett sjukhus är faktiskt en fabrik. Det är ett flöde. Patient in, göra någonting, patient ut, förhoppningsvis frisk.

Mycket handlar om att få verksamheterna och sjukhusen att samarbeta över gränserna.

– Vi har gjort utredningar som visar att vi inte utnyttjar våra operationssalar mer än till 60 procent. Vi har överdimensionerade maskinparker, de används inte maximalt.

Nedläggningar av vårdcentraler är sådant som får människor att reagera hårt. Även på platser där det tillkommit privata alternativ som blivit populärare än den regiondrivna och gjort att patientunderlaget inte motiverar existensen av den regiondrivna.

– Det blir så överallt. Även den vårdcentralen har ett antal patienter, de blir upprörda för de går där. Men det blir oftast lite större reaktioner, det sitter i ryggmärgen att det ska bevaras.

Om Region Skåne varit ett företag hade det varit konkursmässigt. I bokslutet överstiger skulderna tillgångarna. Stora pensionsskulder finns med och tynger. Men det är investeringskraven på regionen som oroar Kinhult mest. Det finns dessutom mer än de tunga bitarna sjukvård och trafik. Kraven på förskottering och medfinansiering kommer från fler håll.

– Vi har även forskningsanläggningarna och med det närmar vi oss belopp som är astronomiska. Vi har lovat 135 miljoner i Max IV. Idag får det inte ses som investering. Det kanske till och med faller. Där är vårt bekymmer, eftersom vi inte har någon soliditet. Vi har inget att falla tillbaka på.

Utan att ge konkreta exempel säger Pia Kinhult att regionen måste bygga upp tillgångar genom att exploatera det som finns och jobba med intäktssidan. Att utnyttja fastigheter smartare och hyra ut eller sälja det som inte behövs.

Vad gäller antalet sjukhus i Skåne är hon dock inte på krigsstigen. Ytorna är för stora, men sjukhusen kommer att bli ännu mer specialiserade, läkare och sjuksköterskor med rätt kompetens inom vissa områden samlas på ett och samma ställe, för att få högre kvalitet.

– Skåne är en storstadsregion, vi pratar stadsdelar. Tyvärr finns en självbild i vissa delar av Skåne att man är någon typ av inre Norrlands glesbygd och att kvarten till nästa tätort är oöverkomlig.

När det gäller exempelvis BB i Ystad hänvisar Pia Kinhult till att verksamheten måste klara patientsäkerheten och Socialstyrelsens medicinska krav. Sedan får verksamheten inte bli för liten.

Ingen självklarhet att det får finnas kvar?

– Det finns ingen självklarhet i någonting. Vi får förlita oss på vad Socialstyrelsen och vår egen medicinska bedömning säger.

Håller då Skåne på att tippa åt sydväst? För Kristianstad är frågan om att räknas som regionens huvudstad viktig. Pia Kinhult ser det inte så, det är ingen tävling mellan Malmö och Kristianstad. Och för kommunerna med ännu större bekymmer att hävda sig mot Malmö/Lund med omnejd är rådet att inte se sig som förlorare.

– Det finns inga naturlagar som gör att det går bra eller dåligt för en kommun. Regionen kan vara en hjälpande hand och jobba med infrastruktur och ökad tillgänglighet. När det gäller exempelvis Simrishamnsbanan börjar det ju ändå röra på sig.

Caféet har stängt. Vi har blivit utkörda i den grå majkvällen. Det är Pia Kinhult mitt i hjärtat av den dynamiska tillväxtregionen. I den optimistiska ivern finns en allvarlig bekymmersrynka: detta får inte bli en kuliss av framgång.