Ledare

Så lyfter Trelleborg

Ledare Artikeln publicerades
Trelleborgs FF:s allsvenska comeback måste hanteras rätt.
Foto:Tomas Nyberg
Trelleborgs FF:s allsvenska comeback måste hanteras rätt.

Trelleborgs FF är allsvenskt igen. Kan hela kommunen få ett elitlyft av det?

På Twitter pågick under den gångna veckan en lekfull tävling. Kontot ”Busternostalgi” lät följarna rösta fram den bästa serien genom tiderna i den klassiska sporttidningen. Vinnare blev serieversionen av den skånske författaren Max Lundgrens ”Åshöjden”. Parallellen till Åshöjden och fotbollslag som mot alla odds går upp i allsvenskan är sliten. Varför då ta upp den igen?

Jo, för att TFF är något mer än Åshöjden. Att påbörja vad som såg ut att vara en snabb nedåtfärd genom seriesystemet, men lyckas stoppa och vända det till en för alla oväntad comeback i allsvenskan är verkligen att göra en dröm sann.

Trelleborgs FF har en särskild plats i skånsk och svensk fotboll på det viset att klubben av många betraktas som en oönskad outsider.Men också det är en position att bygga en gemenskap kring, vilket kan vara en förklaring till att Trelleborgs FF alltid kommer tillbaka.

Efter festruset väntar dock vardagen och realiteterna. I vilken grad är Trelleborgs FF hela Söderslätts angelägenhet? Vad kan en elitidrottsförening kräva av en kommun?

Planerna för Trelleborgs FF har varierat genom åren. Optimismen om ett nytt arenabygge har ungefär följt samma konjunktur som TFF:s fotbollsmässiga resa.

Kommuners engagemang i elitidrottsklubbar varierar. Denna ledarsida har alltid gjort klart att elitidrottsverksamhet först och främst ska bära sig själv. Vad kommunen i huvudsak ska bidra med är förutsättningar till breddverksamhet – och det gäller alla former av kultur och idrott.

Många exempel från andra kommuner med elitklubbar i de stora folksporterna förskräcker. Kalmars bygge av Guldfågeln Arena är ett sådant. Kalmar FF var tänkt att äga och driva arenan, med en stor kommunal borgen på 120 miljoner kronor i ryggen. Den planerades som bäst när Kalmar FF 2008 tog sitt första historiska SM-guld. Kunde framtiden te sig ljusare?

2011 invigdes den nya arena –men Kalmar FF klarade inte av att få boll och kulor att rulla åt rätt håll. Enligt tidningen Barometern har KFF under sex år med arenan gått minus 30 miljoner kronor, trots ett årligt bidrag på 6 miljoner kronor från Kalmar kommun. Svaret på krisen blev det väntade, kommunen tar över arena med lån och hela middevitten för över 244 miljoner kronor. En saftig summa för en kommun med 67 000 invånare. Och fotbollsmässigt står klubben med frågan: var det kanske blåsiga Fredrikskans som gjorde resan till Kalmar extra obehaglig för konkurrenterna?

Vad bör då Trelleborg göra för att undvika Kalmars misstag? För det första måste ett ekonomiskt upplägg mellan klubb och kommun vara långsiktigt hållbart. Det kan inte bygga på glädjekalkyler, vare sig fotbollsmässigt eller publikmässigt. För det andra måste kommunens risktagande vara begränsat och motiverat med hänsyn taget till andra idrottsklubbar och fritidsföreningar.

Men framför allt finns möjligheten att hitta en egen Trelleborgsmodell. Det sociala kontrakt TFF skissat på kan vara något att bygga vidare på, men måste i så fall breddas till en större del av föreningslivet och förankras djupare i det lokala näringslivet.

Behovet av förebilder är större än någonsin och där kan idrott, näringsliv, föreningsliv och kommun hitta gemensamma arbetssätt för att nå ut till ungdomarna. Om fler vidgade perspektivet från sin egen verksamhet skulle resultatet kunna bli något som gynnar alla; inklusive ett elitlag i fotboll att känna stolthet över. Och något för en nutida Max Lundgren att skriva en bok om.