Ledare

Hellre bra än gratis

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Bass Nilsson

Det är viktigare att svensk utbildning är kvalificerad än att den är avgiftsfri för alla.

Amerikanskan Connie Dickinson kom till Sverige för att studera. Utbildningen i matematik på Mälardalens högskola lät attraktiv på pappret. Avgiften på 55 000 kronor per termin var inte avskräckande i jämförelse med kostnader för en motsvarande utbildning på ett internationellt lärosäte.

Det visade sig att utbildningen inte levde upp till Dickinsons förväntningar. Lärarna kunde inte engelska, vilket var utlovat att de skulle behärska. De kunde inte heller tillräcklig svenska. Emellanåt begränsade sig lektionerna till utdelning av stenciler. Trots upprepade klagomål förändrades inget till det bättre. En mängd studenter hoppade av utbildningen.

Det enligt den stämningsansökan som Dickinson tillsammans med Centrum för rättvisa har lämnat in till Västmanlands tingsrätt (20/4). Den tidigare studenten kräver Mälardalens högskola på 182 500 kronor för erlagda avgifter för en utbildning som inte höll måttet. Dickinson har utomstående stöd för sin uppfattning att utbildningen var undermålig. Universitetskanslersämbetet gav utbildningen omdömet ”bristande kvalitet”. Fyra av fem examensmål uppfylldes inte.

För varje vara och tjänst har konsumenten i normalfallet omfattande rättigheter. När det gäller de allra viktig-aste livsavgörande valen – som i normalfallet skatte-finansierad högskoleutbildning – tycks inget sådant skydd finnas. Att Dickinson fick betala för sin utbildning har med ändrade regler att göra. Sedan några år tillbaka tar statliga universitet och högskolor ut avgifter av studenter som inte omfattas av utbytet inom EU/ESS. Kritiken har varit omfattande mot det systemet. Mest har den gått ut på att färre duktiga utländska studenter lockas att komma till Sverige. Men ett starkt motargument är att universitet och högskolor ska klara av att konkurrera med hög kvalitet och inte genom att ge bort tjänsten utan ersättning.

Det tycks nu inte vara ansvarig ministers utgångspunkt. Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, kommenterar Dickinsons stämning med: ”Vi tänker påbörja en översyn av hur studieavgifterna påverkat lärosätena och vilka delar som möjligtvis gör det oattraktivt att studera i Sverige.” (TT 21/4)

Om Hellmark Knutsson är korrekt återgiven är det svårt att tolka det på något annat sätt än att hon anser att avgiften är problemet. Connie Dickinson hade ju inte kunnat ha något återkrav om den värdelösa utbildning hon fick var avgiftsfri. En annan möjlig ingång från ministern hade varit att bli upprörd över att den högre utbildningen inte håller vad den lovar.

Illusionen ”gratis” har flera baksidor. Det är lätt att människor inte uppskattar det verkliga värdet av vad det offentliga erbjuder. Rättigheten tas för given. En avgift är inte enbart en utgift. Den ökar också möjligheterna att ställa krav. Dickinson ska ha stålarna tillbaka.