Ledare

Johanna Nylander: Okej att slänga mat ibland

Ledare Artikeln publicerades

Julveckan har börjat och liksom så många andra svenska högtider kretsar den för många kring mat.

Skinka, sill, långkål, Jansson och pepparkakor är institutioner i sig, och oavsett om man köper allt färdigt eller gör allt från grunden kännetecknas julbordet också av överflödet.

Mat och allt annat människor stoppar i sig har alltid omgärdats av moral. Regler kring bra och dåliga råvaror finns i kulturer, i religioner och i samhället. Ibland har de praktiska grunder, som att griskött i varmt klimat snabbt blev dåligt innan kylen hade uppfunnits. Ibland är det tecken på dekadens eller moraliskt förfall. Frosseri räknas till och med som en av de sju dödssynderna.

I århundraden hade de allra flesta inte jättemånga alternativ över vad som kunde serveras på tallriken. Man åt det man fick och det man kom över. Men i takt med att valmöjligheterna blivit fler har moralen kring vad som är bra och fint också ändrats. Närproducerat, vegetariskt, säsongsbaserat och med så lite svinn som möjligt utmålas ofta som dygder i det moderna samhället.

Med måtta är det bra dygder att följa. Det finns bättre och effektivare proteinkällor är djur från länder utan rimliga antibiotikarestriktioner. Grönsaker odlade på nära håll och i säsong smakar oftast bättre än de som transporterats långt och lagrats länge, och det är onödigt att kasta mat som kan bli en ny middag. Men, det finns en annan sida av matproduktionen också. Halvfabrikat, inläggningar och frysmat är ett utmärkt sätt att ta hand om de grödor som inte är fina nog för grönsaksdisken, eller blir över när filéerna styckats ut. Storkök är effektiva och experter på att hantera stora volymer och utfodra många. Tillsatser hjälper till att hålla maten ätbar längre, och färdigmaten är en av de enskilt största tidsspararna som gjorde att kvinnor kunde ta sig loss från hemmafrurollen.

Lite mat-svinn är också bra. Det menar mathistorikern Rachel Laudan, eftersom en viss överproduktion av mat gör att det alltid finns en buffert för missväxt, katastrofer eller bara oväntade fel i produktionskedjan. För även om tekniska och kemiska framsteg har gett världen mer effektiva grödor och näringsämnen behöver det finnas fungerande matproduktion på både lokal och global nivå. Den utvecklingen hindras om magkänslan av vad som är rätt mat får styra politiska beslut, i stället för vad som är effektivast produktion. Som när politiker tror att rättvisemärkning räddar världen, eller när krav på ekologisk mat bromsar utvecklingen för jordbruket.

Så njut av julmaten med gott samvete, för på ett bra julbord råder frihet under eget ansvar. Man väljer själv det man vill äta, smakar på maten och bildar sig en egen uppfattning och ingen tvingar i någon lutfisk. Som politik också borde vara.