Ledare

JO skadar svenskt rättsväsende

Ledare Artikeln publicerades
Svensk lag gäller.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Svensk lag gäller.

Justitieombudsmannen riktar kritik mot den juristdomare som återgav nämndemännens rättsvidriga resonemang bakom en friande misshandelsdom. Det är befängd kritik, som skadar tilltron till rättssamhället.

I en uppmärksammad och dom i Solna tingsrätt, friades en man som åtalats för misshandel av sin hustru. Två nämndemän ville fria, medan juristdomaren och en tredje nämndeman ville fälla – vilket innebar att en åtalade friades. Det i sig är långt ifrån unikt, nämndemännen kan gå emot juristdomaren. Det intressanta var domskälen, där juristdomaren, rådmannen, redogjorde för de skäl som nämndemännen angett för sin inställning i skuldfrågan. Skälen var häpnadsväckande, då nämndemännen bland annat angett att den kvinna som anmält misshandeln inte borde ha gått till polisen utan skulle ha vänt sig till den misstänktes släktingar. Och så förklarade någon av nämndemännen, enligt domskälen, att mannens ”familj verkar vara en bra familj, till skillnad från hennes, vilket också har betydelse i skuldfrågan.”

Justitieombudsmannen, JO, riktar nu kritik, inte mot nämndemännens ovidkommande skäl, och inte mot att rådmannen skulle ha fabulerat ihop domskälen för att vara elak mot nämndemännen (det vore en total rättsskandal) utan mot att rådmannen i domskälen har återgett nämndemännens argument för att fria mannen. Så här skriver JO i sitt beslut: ”JO:s utredning visar inte att juristdomaren skrev en dom med domskäl som avvek från vad de två nämndemännen kom fram till under rättens överläggning.”

Rådmannen har i sitt yttrande till JO förklarat: ”En dom ska alltså skrivas i första hand för parterna och av domskälen ska det tydligt framgå hur domstolen har resonerat för att komma fram till sitt slut.” ”I de domskäl som förklarar utgången i den aktuella domen har jag på ett så öppet och tydligt sätt som möjligt redovisat de skäl som de båda nämndemännen angav för sin uppfattning, och ingenting annat.”

Ett fullt logiskt och ur rättssäkerhetssynpunkt det enda rimliga sättet att resonera. Rådmannen konstaterar också att: ”Så som jag har uppfattat nämndemännens kritik innebär den framför allt att domen inte så öppet borde ha avspeglat deras resonemang utan att texten i stället borde ha omformulerats till något mer intetsägande.”

Men JO menar att rådmannen borde ha valt en annan väg. JO Lars Lindström säger till Sveriges Radio: ”Det kan ju bli så att det resonemang som nämndemännen för, för att komma fram till domen, är tokigt och stolligt enligt juristdomaren. Då tycker inte jag att juristdomaren ska nöja sig med att liksom: 'Okej, det här blev stolligt, jag skriver nere det och så skickar vi ut domen'. Utan då tycker jag att det ligger i juristdomarens roll att hjälpa nämndemännen så att det blir vettigt”, säger JO Lars Lindström.

Vad JO med rätt kan kritisera är om juristdomaren misslyckats med att vägleda nämndemännen om på vilka grunder någon får fällas eller frias och vad som är ovidkommande. Det är möjligt att juristdomaren fallerat med den saken i detta fall, men man kan också vända på det och säga att juristdomaren faktiskt lyckats få fram de verkliga skälen bakom nämndemännens inställning– smartare nämndemän hade kunnat dölja dem med intelligentare resonemang. I svaret till Sveriges Radio låter det som att JO är inne på att domaren aktivt ska rensa bort de verkliga skälen och ge de inblandade parterna tillrättalagda domskäl. Målsäganden, i det här fallet kvinnan som anmält mannen för misshandel, får därmed inte reda på de verkliga skälen bakom domstolens friande dom, utan tilldelas en friserad variant. Vem kan då lita på en svensk domstol?

I det här fallet slår nämndemännens idéer om god och dålig familj och att konflikter ska lösas på annat sätt än i svensk domstol igenom. Klanväldet ska gå före rättssamhället. Det är den verkliga skandalen. Om JO inte står upp för den sekulära rättsstaten – vem ska då göra det?