Håll ihop skånsk Allians

Det är något märkligt med den politiska landstingsnivån. Regionen ansvarar för två frågor som är högst väsentliga för medborgarna: vård och kommunikationer. Till det kommer uppdraget att få snurr på regionens tillväxt, vilket är viktigt men svårt för medborgarna att uppfatta exakt vad det består av.

Men trots att människor lägger stor vikt vid om vårdcentralen kan ta emot när man behöver hjälp, om man får träffa samma läkare mer än en gång, om kön till bup eller operationen är kort och om tåg och bussar går som de ska, hamnar regionpolitiken i skymundan av riks- och kommunalpolitiken.

Här finns anledning till självkritik från mediernas sida, inklusive denna tidning, regionfrågorna hamnar tyvärr på undantag. Det gör det också svårt för politikerna att nå ut med sitt budskap i frågorna som är avgörande för hur vården och kommunikationerna ska fungera bättre i Skåne i framtiden och hur regionen ska utnyttja sin tillväxtpotential bättre än i dag.

Här har en enad Allians dock betydligt större förutsättningar att arbeta för att föra regionen i rätt riktning, än om partierna splittras. Allianspartierna har viktiga gemensamma värderingar i synen på valfrihet, entreprenörskapets betydelse även i offentlig sektor, på att skattekronor ska tas in i begränsad omfattning och förvaltas effektivt. Tror man inte på de grundläggande sakerna finns det ju ingen anledning att vara med i något av de fyra Allianspartierna.

Interna stridigheter och maktkamper är totalt ointressant för medborgarna. För dem är det resultatet som räknas. Självklart är det så att en enad Allians har ett större mandat i ryggen för att driva på regionen i en riktning där kärnområdena förvaltas väl, så att medborgarna får ut det de faktiskt betalar för. Den matematiken – enighet väger tyngre än splittring – gäller alldeles oavsett hur valets mandat faller ut.

Det gäller för övrigt också på kommunal och riksnivå. Det är mycket svårbegripligt att liberala opinionsbildare, partiföreträdare och medier agerar för att splittra Alliansen. Då gör man Socialdemokraternas jobb åt dem. Socialdemokraterna är ett parti med samma eller större skillnader i värderingar och syn på exempelvis migration och integration och marknadsekonomins roll än vad Allianspartierna har. Att S fortfarande existerar bygger på att falangerna ser större vinster av gemensam kraft mot borgerligheten än att i varje fråga få den egna viljan igenom.

Hur kul blir det då att ta över styret i regionen? Inte med nödvändighet särskilt kul alls, det kan tvärtom bli riktigt jobbigt.

De kommande fyra åren kommer att bjuda på många besvärligheter. Kommunernas och landstingens egen organisation, SKL, visar på skrämmande kostnadsökningar i sina prognoser för kommande decennium. Även om man rensar bort x antal procent skrämselvarning, återstår verkligheten med allt fler vårdbehövande äldre. Uppvaknandet kan bli brutalt om en rejäl lågkonjunktur sätter in. Då behöver vi verkligen regionpolitiker som förmår att prioritera väsentligheterna, som inte lovar runt och lånar till fluff.

Alliansen i Skåne kommer inte att få egen majoritet, Alliansen i Skåne har inte heller använt den gångna mandatperioden för att manifestera enighet och att för sig själva och väljarna staka ut en rak väg. Men den har i alla fall vaknat till i slutspurten, och då är det bara att hoppas att det ligger allvar bakom orden – att Alliansen finns till för att hålla ihop och se till att medborgarna får mer vård och tåg för pengarna.