Betyg är onödigt

Ett hårt slag för den svenska självgodheten, och under valåret lär det läggas fram många förslag om hur man från politiskt håll skall komma till rätta med problemen.

Senaste Pisa-jämförelsen gav ett lågt betyg till Sverige, något som är särskilt anmärkningsvärt, inte minst eftersom att de länder som lyckats med sitt skolsystem lade mindre pengar på varje elev, men också för att den visade att lärartäthet inte var det viktigaste för att bilda eleverna.

Problemet i den svenska skolan är alltså inte antalet lärare eller hur mycket skattepengar som den ges i budgeten, utan något annat. Nu kämpar partierna ikapp om att komma på de bästa förslagen för att göra skolan bättre och som samtidigt kan hjälpa till att vinna fler röster i valet i höst.

Trots att undervisning och kunskap mest av allt gynnas av att det finns bra lärare är det inte kring det som de politiska visionerna är som störst. Nej, i stället handlar det om helt irrelevanta saker och utspel som mest verkar handla om att vara så populistisk som möjligt.

För tänker man ett par steg längre förstår de flesta att det inte är kepsar, dataspel, ordningsregler eller energidrycker som gör att kunskapsläget är så dåligt.

Senaste utspelen handlar om betygen. Regeringen vill se betyg redan från fjärde klass och har fått stort gensvar för sitt förslag. Det kommer säkert gynna några elever, men graderingen i betygsskalan borde egentligen vara överflödig.

Utanför skolans värld behövs kunskap, och då kan man inte klara saker och ting halvbra eller till 67 procent. Får man en uppgift arbetar med den tills man klarat den, och när man har gjort det går man vidare till nästa.

Betygsskalorna vittnar om ett märkligt förhållande till kunskap där själva utförandet blir viktigare än lusten att lära mera. De kanske kan sporra en och annan tävlingsinriktad elev, men för det stora flertalet är det en onödig gradering som i sig leder till en sämre skola.

Tänk om en duktig elev kunde få fortsätta vidare och lära sig nya saker när uppgifterna är klara? Tänk om skolan kämpade med och stöttade alla elever tills de lärt sig det målen sa? Det spelar ju ingen roll hur tidigt man betygsätter elever om man ändå inte lägger tillräckligt med resurser för att hjälpa dem som inte klarar målen.

Man kan mäta kunskap på andra sätt än betyg, och det går att utforma kunskapsbaserad antagning till högre utbildning på andra sätt. Det finns inget egenvärde i betygsskalor, hur mycket än landets skolpolitiker skulle önska det.

Skolan behöver bra lärare, inte mer formalia eller detaljstyrning från röstdesperata partier.

Johanna Nylander är ansvarig för samhällsanalys på Dataspelsbranschen och fristående skribent