Var blev moralen av?
Men det finns ett problem (utmaning som det så fint kallas) som vi inte tar tag i fullt ut; förstörelsen i skolor, på skolgårdar, på fotbollsplanen i Anderslöv, nu senast den nyrenoverade möllan, Sandmöllan, vid Hedvägen.
Nej, det konstateras att det har skett förstörelse och därefter konstateras det att man behöver göra något åt det för x antal hundratusen kronor. Ingen moralisering här inte. Finns det ingen som tycker att det är synd och skam att man som kommuninvånare om och om igen betalar skatt till dylikt? Finns det inget intresse av att hitta förövarna?
Var blev moralen av? Varför reagerar inte ”vi” vuxna starkare på allt som förstörs? Sannolikt finns individerna som har utfört förstörelsen/vandalismen någonstans i vår kommun. Någon/några ser och vet, men sen då?
”Gräv där du står”; Läs först din egen historia så blir du lättare intresserad av ditt lands historia och därefter världens. Få en insikt, skapa ett intresse.
Detta kan dras parallell till; Prata om förstörelsen i din kommun. Gå ut och berätta på skolorna vad all vandalism kostar, vad det kostar att reparera och sanera, att kameror och dylikt vid Anderslövs fotbollsplan kostar 250 000 kronor. Dessa pengar skulle räckt långt till exempel till en multiarena vid en annan skola. En arena som skulle kunna användas av ungdomar både under skoltid och annars. Detta, förutsatt, att alla är rädda om den.
Allt från den ”lilla” förstörelsen på Granlunda förskola där individer har gått runt och sparkat/slagit sönder stöttorna kring de nyplanterade träden, sönderskuren soffa på annan skola, klotter på ett stort antal väggar i kommunen…
Men varför skriver jag egentligen detta här med tanke på hur många det numera är som inte läser tidningen utan lever i sin egen bubbla där man själv väljer vilken influencer man vill lyssna på och vilka nyheter man vill ta del av?
Och sluta dalta, hjälps åt att säga ifrån, reagera på den ”lilla” incidenten så slipper vi se de stora. Ge ungdomar sommarjobb även kommande somrar; ta inte bort dem, satsa på fler i stället. Det är dags för oss vuxna att lyfta blicken från våra mobiltelefoner och se det vi har omkring oss, prata med våra barn, våga moralisera, våga säga ifrån, hjälps åt: ”Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn”.
Nej, oj, jag glömde det måste först tillsättas en utredningsgrupp för att ta reda på hur de som utförde vandalismen tänkte och kände, och ja, just det, när man sedan får tag på dem så kan de ju bara neka till att de har gjort det, precis som det görs i vårt samhälle i stort.
Det kanske är dags att i Trelleborgs kommun fråga sig; Vilken skola är bäst på att ta tag i just ovanstående? Vad ger vi dem i pris? För tävla måste man ju, men kanske inte alltid i bästa meritvärde, utan bästa människosyn/värde. Mät det om ni kan!
Karin Edensten
