Insändare

Trelleborg kan profilera sig som en kommun som tar klimathotet på allvar

Insändare Artikeln publicerades

I flera av de inlägg som kopplar till diskussionerna om en västlig eller östlig tillfart till hamnen, skickar man glatt miljöproblemen vidare.

Senast i ett inlägg från (den 11 maj) konstaterar Sten Björk (S) att med en östlig tillfart får vi ren luft i centrum. Nu är det så att de luftföroreningar som orsakas av lastbilstrafiken till och från hamnen, försvinner inte med en östlig tillfart. Problemet flyttas bara lite.

När det gäller diskussioner om miljön ser det ofta ut just så. Man flyttar problemen lite. Ingen kan ha undgått larmrapporterna om klimatförändringar som, enligt expertis orsakas bland annat av växthusgaser.

Man kan vara förnekare eller så tror man på alla de forskarrön som presenteras. Eller så tar man det säkra före det osäkra och tycker att för säkerhets skull ska vi kanske göra något.

Det finns nationella överenskommelser där nationer förbinder sig att jobba för att minska utsläpp av växthusgaser. Sverige är med i dessa överenskommelser och man har tagit fram ett klimatpolitiskt handlingsprogram. Slutsatser om hur den framtida vägtrafiken bör minska, delas av Trafikverket.

Sveriges järnväg är eftersatt, det är ingen hemlighet. När man inte ens lyckas köra Pågatåg med någon större trovärdighet, kan ingen tro att man enkelt, över en natt skulle lyckas få över lastbilstrafikens gods till järnväg. Men det som stör mig i debatten kring infrastrukturen kopplad till Trelleborgs hamn, är att det inte verkar vara med som en möjlighet. Man lägger inget krut på en sådan lösning.

Att vi har ”rullande lager” på våra vägar är inget nytt, som någon nämnde i ett inlägg. Men volymerna har ökat och förväntas öka ännu mer. Man kan ställa sig frågan om vi förutom att offra miljön även ska använda offentliga medel för utbyggnad och underhåll av vägar för att tillgodose företagens behov av lagerhållning.

Det nämns att vi kan räkna med ett ”mycket starkt stöd från EU för våra infrastruktursatsningar”. Är det stödet bundet till en lösning med fortsatt vägtrafik? Trelleborg med sin ”unika profil som Östersjöns viktigaste hamn och kustkommun” har ett gyllene tillfälle att väcka frågan och ställa frågan på sin spets.

Regeringen har angett klara mål i sitt klimatpolitiska handlingsprogram och det är bland annat att växthusgaser från vägtrafiken ska minska med 70 procent (jämfört med 2010-års värden) till år 2030. Biogas från Jordberga lär inte lösa det problemet.

Upp till bevis för regeringen, med påtryckningar från Trelleborgs kommun. Mikael Rubin ville ju stänga hamnen om han inte fick en östlig tillfart till hamnen. Kräv storskalig satsning på godstransport med järnväg i stället. Trelleborg kan profilera sig som en kommun som tar klimathotet på allvar. Utbyggnaden av Sveriges järnvägsnät och tillhörande logistiklösningar för att tillgodose företagens behov, är ett gigantiskt arbete som kommer att ta många år. Och förmodligen krävs även andra strukturella lösningar parallellt för att minska lastbilstrafiken.

Men någon ska kanske sätta snöbollen i rullning. Och som man säger ”är man inte en del av lösningen, är man en del av problemet”.

Piraten