Insändare

Bilisterna – regeringens mjölkko

Insändare Artikeln publicerades
Skribenten menar att höjd skatt på drivmedel i förlängningen drabbar oss alla.
Foto: Henrik Holmberg / TT
Skribenten menar att höjd skatt på drivmedel i förlängningen drabbar oss alla.

Under 2014 års valrörelse lovade Socialdemokraterna att skatten på bensin och diesel inte skulle röras. Det löftet höll man inte länge.

Bara några få månader efter att de tillsammans med Miljöpartiet hamnat i regeringsställning kom de fram till att de låga oljepriserna minskar inkomsterna till staten och att man därför tvingades införa en automatisk, årlig indexuppräkning av drivmedelsskatterna. Det innebär att skatterna på bensin respektive diesel följer inflationen plus ytterligare två procent ovanpå det.

Nu var det dags för ännu ett årsskifte och därmed också ytterligare skattehöjningar på drivmedel. Den 1 januari 2018 ökades skatten på bensin med 30 öre per liter och skatten på diesel med 27 öre per liter. Båda summorna inkluderar moms.

Nästa höjning av drivmedelsskatterna var den 1 juli i år. Energiskatten blir då 3,87 kr/ lit. Koldioxidskatten är 2.57 kr/liter, moms på skatten är 1.61 kr/lit. Moms på bensinen 1,58 kr/lit. Total skatt 9.63 kr/lit. 60,4 % av priset. Liknande skatter gäller dieseloljan energiskatt på 2 341 kr/kubm och 2.191 kr/kubm. Samt moms på dessa belopp.

Är detta vettigt?

Skall Sverige verkligen vara det land i världen som beskattar drivmedel högst. Dessutom tillkommer fordonsskatten. Sverige har stor landsbygd som är glest befolkad.

Alla partier vill värna om en levande landsbygd, men vissa partier glömmer detta när det finns möjlighet att hitta mer skatteintäkter.

Tätortsinvånarna, som regeringen till stor del består av, beslutar om dessa skatter, är inte medveten om glesbygdens avstånd och landsbygdens behov av fortskaffningsmedel. Dessa tror att det finns kollektiv trafik till alla, och därmed är det lätt för fordonsförarna att ställa bilen hemma.

Det är inte endast landsbygdsinvånarna som drabbas av höjda skatter på bränsle till och med kollektivtrafiken med bussar får större kostnader, med ökade biljettpriser som följd. Servicen av hantverkare med servicebilar blir dyrare. All transport av varor till industrier och affärer får ökade kostnader med prishöjningar som följd.

Något fakta:

Stor majoritet av svenska folket är beroende av bilen både för vardagen och fritiden.

Fram till 1980/81 var bensinskatten öronmärkt för olika ändamål inom trafikområden, byggnation och underhåll av vägar. Nu går pengarna till den gemensamma statskassan. Bilisterna betalar 60 miljarder i bränsleskatt och fordonsskatt, endast drygt 25 miljarder går till investeringar och underhåll av vägnätet.

Med anledning av ovanstående vill jag uppmana väljarna till söndagens val att studera de olika partiernas åsikter om drivmedelsskatter och fordonsskatter. Detta är en viktig fråga för alla. Både landsbygdsbo och tätortsbor. Alla behöver varandra. Befolkningen på landsbygden behöver tätorterna för service, kultur, handel, jobb med mera. Befolkningen i tätorterna behöver landsbygden för livsmedelsförsörjningen, rekreation, fritid, kultur och jobb.

Rösta på de partier som gör det möjligt att finnas både på landsbygden och tätorterna.

Till dem som redan förtidsröstat men funnit röstningen har skett på fel parti av slentrian så finns det möjlighet att ångerrösta på valdagen i den ordinarie vallokalen.

Sven Svensson

Ö.Värlinge