Utanförskapet måste lösas
Känslan förstärks när man går förbi i ösregnet eller i slasket från snön, utan att slänga några mynt i koppen, och det är väl klart att man blir lite obekväm. Alla har känt av det och det är inte utanför vanligheterna att undvika ögonkontakt för att undslippa samma obekväma känsla när du går ut från mataffären med två stora matkassar och regnet öser ner.
Sen är det dock vissa som känner av det obekväma och i stället för att ge ett par, tre kronor eller svälja känslan, bestämmer sig för att lagstifta bort obekvämheten. Det är ett beklämmande resonemang att försöka lagstifta bort att behöva se en människa sitta med en kopp och hälsa på en – för visst måste det ha att göra med obekvämhet?
Jag var i Trelleborg för att lämna över 5 678 underskrifter, som alla ställer sig emot tiggeriförbuden, och kunde då inte se denna hord av människor som utgör den påtalade ordningsstörningen. Inte heller finns det underlag till huruvida trelleborgarna faktiskt vill ha ett förbud. Och vad är dess syfte egentligen? Osäkert. Det finns ett underlag som säger att det är möjligt att införa ett förbud – det är såklart mycket som är möjligt men inte bör göras. Alltså, utan riktigt underlag, utan en utredning, och utan argument försöker Trelleborgs ledamöter få igenom en kriminalisering av människor vars värsta brott är att be om hjälp och säga “hej” till obekväma förbigående kommunfullmäktigeledamöter.
Utanförskapet måste lösas. Ingen ska behöva tvingas att tigga. Det hoppas jag vi alla är överens om. Men ett eventuellt förbud kommer försätta människor i ytterligare utanförskap, riskera kriminalitet när ens enda inkomstkälla förbjuds, och demonisera en grupp som sitter i kyla, blåst och vått bara för att försörja sin familj.
När människor lever här utan rent vatten och utan tak över huvudet kan inte rätt respons vara att slita ifrån dem deras kopp med. Brist på övergripande policy from nationellt håll, eller själva möjligheten att införa något, kan inte – rättare sagt, får inte – vara ett bra argument.
Jag hoppas att ledamöterna i kommunfullmäktige tänker om. Det ska inte kunna gå att inskränka någons mänskliga rättigheter av det simpla faktum att det är möjligt att genomföra.
Steve Krauss
styrelseledamot Amnesty International Malmö
