Debatt

Oreda i klimatdebatten

Debatt Artikeln publicerades
Angående jordens temperatur var den 4,3 grader C varmare för 1 000 år sedan – helt utan mänsklig påverkan, skriver Stig W Reinlert.
Foto: Johansen,Erik
Angående jordens temperatur var den 4,3 grader C varmare för 1 000 år sedan – helt utan mänsklig påverkan, skriver Stig W Reinlert.

Under de senaste åren har klimatdebatten blivit alltmer uppskruvad med näst intill groteska inslag av undergångsscenarier.

Här återfinns FN:s ifrågasatta klimatpanel IPCC. Inom forskarkretsar menar man att människan står mer eller mindre rådvill i det hydrodynamiska komplexa system som klimatet utgör. Har man vänt på alla stenar?

Ifrågasättandet av IPCC manifesterades tidigare av 20 kända forskare vilka ifrågasatte IPCC i vissa centrala frågor. Angående jordens temperatur var den 4,3 grader C varmare för 1 000 år sedan – helt utan mänsklig påverkan! Professor Peter Stilbs säger att klimathotet är våldsamt överdrivet.

Varför är då många forskare eniga om att klimathotet existerar? Svar på detta gavs av de 20 forskarna vilka menar att det finns en stark miljöreligion som vill att vi skall klä oss i djurpäls och äta nötter. Är alla klimatpåverkande faktorer redovisade? Vore klokt att titta på verkliga faror och riskfaktorer, där metanhydrat (metanklatrat) är en sådan. Men många väljer att inget säga eller har bristande insikt.

Det har under senaste åren duggat tätt med alarmistiska undergångsscenarios där jorden står näst intill en syndaflod. Klimatdebatten blir mer och mer uppskruvad ju närmare vi kommer varje klimatkonferens. Särskilt från FN:s ifrågasatta klimatpanel IPCC. Inom expertkretsar råder skilda åsikter om klimatutveckling, påverkan, icke påverkan. Inom forskarkretsar säger man att människan står mer eller mindre rådvill i det hydrodynamiska komplexa system som klimatet utgör. Det finns enligt sakkunskapen alltid ett ”klimathot” på grund av naturliga variationer men dagens ”klimathot” saknar nödvändiga vetenskapliga bevis och kan vara vinklat mot mänsklig konsumtion och av energiresurser.

Metanklatrat är en, som säkert många känner till, metanhaltig eldfängd is. Ser ut som sådan. Kan antändas och brinner med gul låga. Metanklatrat är stabilt vid låga temperaturer eller höga tryck. I naturen finns det som dels i permafrost i Sibirien, dels i sediment på världshavens botten, till exempel i Bermudatriangeln. Stora mängder med metanklatrat finns bland annat utmed Norges kust och på andra bottnar i världshaven, exempelvis vid den så kallade Bermudatriangeln där fartyg plötsligt sjunkit och flygplan har störtat i havet när bärigheten i vattnet och luften förlorats på grund av metanklatrat stora mängder som frigjorts. Hur mycket metan som finns bunden i denna form på havsbottnen är okänt, men troligen stora mängder.

Om metanklatrat, bundet till havsbottnar över stora områden, frigörs/lossnar kan detta leda till allvarliga katastrof där det bildas stora havsvågor (”tsunamis”). Metan i atmosfären har fördubblats på 100 år. Eftersom metan är en 21 gånger mer potent växthusgas än koldioxid, skulle detta leda till kraftigt ökad växthuseffekt, och därmed till avsevärd uppvärmning av jordklotet; en "metanklatratkatastrof".

De vanliga klimatförändringsmodellerna tar inte i beaktande metanets roll utan koncentrerar sig på ökningen av koldioxidhalten i atmosfären. Tidigare förändringar i jordens klimat med global uppvärmning, exempelvis för ungefär 55 miljoner år sedan, kan ha berott på att stora mängder klatratbundetmetan frisläppts i atmosfären. Kommersiella metoder för att exploatera metanklatratfyndigheter finns ännu inte. Ett genombrott i metanklatrattekniken skulle kunna få omfattande konsekvenser för den framtida globala energi- och klimatplaneringen. Metan utgör för övrigt en huvudbeståndsdel i naturgas och LNG (flytande naturgas) och påverkar därmed kraftigt växthuseffekten.

Stig W Reinlert

sjökapten