Ett dödligt hot mot mänskligheten

Hotet är nu så allvarligt att det inom alla länder på vår jord nu är hög tid att offensivt ge ett massivt stöd till forskarinsatser. Innovation är nyckeln för att lösa problemet, och detta är viktigt att vi politiker nu tar  till oss. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har muterade och aggressiva antibiotikaresistenta bakterier nu utvecklats till ett av de största hoten mot människors hälsa.

De hoten är nu större hot mot mänskligheten än klimatförändringarna. Världen tog de senare på allvar 2006, och har sedan dess försökt att enas om hur en fortsatt klimatförändring, högre temperaturer och ökande koldioxidutsläpp skall kunna bromsas upp. Men när det gäller superbakterierna, som nu är ett ännu större hot mot hela mänskligheten och snabbare växande hot än klimatförändringarna, finns ännu ingen motsvarande samsyn.

Att dessa bakterier är ett av de allra största hoten beror på att de förekommer på sjukhus, jorden runt, där de kan orsaka svåra infektioner med blodförgiftning som följd, samtidigt som antalet antibiotika som biter på de muterade bakterierna är alltför få. Det finns forskare i USA, som nu försöker att ta fram nya effektiva antibiotika som biter på så kallade vancomycinresistenta enterokocker. Dessa nya antibiotika har ännu inte testats på människor, och de amerikanska forskarna går nu vidare med tester för att vidareutveckla läkemedlet, som de hoppas skall kunna finnas på marknaden inom fem år. Den senaste rapporten från USA säger att 700 000 människor dör årligen av läkemedelsresistenta infektioner. Antibiotikaresistenta mutationer av tarmbakterien Escherichia coli är den främsta dödsorsaken.

Den brittiska chefsläkaren Sally Davies hävdar att dödssiffrorna kommer att stiga till tio miljoner människor årligen 2050 om vi inte vidtar åtgärder. Det är, trots att hotbilden är så allvarlig att de muterande bakterierna nu är ett dödligt hot mot hela mänskligheten, i dag svårt att få läkemedelsindustrin att av egen kraft vilja fortsätta utveckla nya nya antibiotika. Det är kostsamt, svårt, tar lång tid att verifiera effektmässigt, och lönsamheten att ta fram nya antibiotika är låg enligt läkemedelsföretagen. Därför kommer sannolikt en fortsatt svensk antibiotikaforskning, såsom vår regeringskonstellation nu har beslutat om att intensifiera stödet av, att kunna förväntas få oerhört stor betydelse.

Sten Björk (S)

kommunfullmäktigeledamot i

Trelleborgs kommun