Martin Falkenby: Varken hängivenhet eller vänlighet trumfar regelverk

”Vad roligt att ni skriver om oss!”

Jag har block och penna i handen när jag går en trappa ner till Söderslättsgymnasiets gymnastiksal. På långsidans bänkar sitter 30-talet åskådare. Det är basket på division två-nivå. Som sportmedarbetare i slutet av 00-talet är basketen inte prioriterad. Trelleborgsidrotten är i sin prime med allsvensk fotboll, handboll i både elitserien och allsvenskan, rugby och bordtennis i yppersta Sverigetopp, landslagsskyttar, landslagssimmare. Men i vårt uppdrag som vi har gentemot er läsare har vi även att skildra bredden och därmed de mindre sporterna och utövare som inte får så mycket uppmärksamhet.

Det är med anledning av detta som jag tagit mig till basketmatchen och möts, som alltid, av en leende gänglig man. Han som yttrar den välkomnande kommentaren är Mr Basket, eller Thomas Nilsson, alltiallo i den lilla föreningen. Eftersom det är svårt att få funktionärer till basket på den här nivån är han i vissa matcher domare, andra gånger sitter han i sekretariatet och sköter matchklockan och poängtavlan. Detta samtidigt som han är coach för hemmalaget.

Thomas Nilssons engagemang för basketen har många vittnat om genom åren. Det beskrivs närmast som en total hängivenhet.

Inför den här krönikan går jag igenom vårt textarkiv. Bland annat finns en text från 2004 med rubriken ”Basketklubben binder människorna samman”, ett reportage som skrevs då Trelleborg Basket var nominerad till priset ”Årets bästa idrottsliga integrationsverksamhet” på Skånska idrottsgalan. I texten svarar Thomas Nilsson på frågan om han har lyckats att få människor från olika kulturer att samsas:

– I fjor hade vi några nya grupper där det blev bråk på grund av trötthet. Det var ett tufft språk på träningarna och jag försökte verkligen få dem att förstå att de ska visa respekt för varandra. Egentligen handlar det om att förklara meningen med livet.

Nu är verksamheten på en annan nivå. Laget i toppen av basketens superetta är det enda i Trelleborg som tillhör eliten av vinteridrotterna. Men resan från källaren till rampljuset har gått fort. Kanske för fort.

För hur god och vänlig man än är mot sina medmänniskor så måste gällande regelverk följas. Varken hängivenhet eller vänlighet står över gällande regler. Varför ska en förening inte följa vad som åligger dem när andra är noggranna och mödosamma? Det som TA har avslöjat i veckan väcker dessvärre givetvis misstankar om att det finns mer att rota i.

Det började med ett tips från en läsare om swishbetalningar till basketklubbens olika loppisar. När vår redaktion började vända på fler stenar gömde sig andra märkligheter: falska namnunderskrifter, fejkade revisionsberättelser och utbetalda bidrag för medlemmar som inte fanns. Det är vad som avslöjats hittills. Det kan knappast vara meningen med livet.

Det här visar två saker. Det första är vikten av att vi får in tips från er som läsare. Ni brukar vara duktiga på det, men ofta faller det på att vi inte kan gå vidare då ni inte anger era kontaktuppgifter.

Det andra är att vi behöver avsätta tid för att kontrollera uppgifterna. Ibland leder inte tipsen någon vart. I det här fallet har en reporter arbetat i flera veckor med att i stort sett enbart reda i baskethärvan. Det tar längre tid än vad man kan tro att söka rätt dokument, läsa och tolka dem för att därefter hitta rätt personer som kan ge en bild av hur en förening ska agera för att göra rätt för sig. Därtill en mängd samtal till dem som kan bringa någorlunda klarhet i vad som har hänt och varför.

Med tanke på att läsartips är ett väsentligt inslag i journalistiken var veckans dom i Attunda tingsrätt avseende meddelarskydd välkommen. Utslaget fick med all rätt stor uppmärksamhet i riksmedia. Ärendet handlar om ett vårdbiträde som berättat för medier om upplevda brister i smittskyddet under covid-19 på ett av Attendos äldreboenden där hon arbetade. Hon blev inkallad till arbetsgivaren, som gav henne en skriftlig erinran eftersom företagsledningen ansåg att vårdbiträdet bröt mot lojalitetsplikten. En chef och en före detta HR-specialist på det privata vårdbolaget fälldes för brott mot lagen om meddelarskydd.

Lagen som trädde i kraft 2017 har tills nu aldrig tidigare prövats i svensk domstol. Den ger anställda i privata företag som arbetar med offentligt finansierad vård rätt att slå larm i media, utan att råka ut för repressalier.