Martin Falkenby: Nio anledningar till protesterna mot politikernas arvoden
I veckan hördes nya protester mot beslutet. Det pratas om att det handlar om en klassfråga och motståndet har ökat alltmer sedan beslutet blev känt. Det som ska ske anses både vara onödigt och skapa orättvisa. Styret har också ett pedagogiskt problem att förklara anledningen till förändringen och det har lett till misstro mot politikerna.
Så lät det i radions P1 i veckan när fransmän gick ut för att protestera mot höjd pensionsålder, från 62 till 64 år – en pensionsreform som ska genomföras 2030.
I tisdags samlades 1,2 miljoner människor för att protestera mot den franska regeringen. En av dem fick frågan varför fransmän inte kan jobba lika länge som många andra européer. Svaret: ”För att dom accepterar att göra det, det gör inte vi.”
Fransmän har en tradition att protestera, inte sällan våldsamt eller handgripligt där gödsel, grönsaker och boskap kan användas för att markera sitt missnöje.
I Sverige är demonstrationer mer sällsynt. Den situation vi har nu i Trelleborg, med återkommande protestaktioner mot höjda politikerarvoden, är närmast unik. Men uppenbarligen har många, men långt ifrån alla, ansett att måttet nu är rågat. Senast i måndags samlades några hundra missnöjda medborgare i samband med kommunfullmäktigemötet. En så sällsynt företeelse kräver sin förklaring.
Här är några av de viktigaste anledningarna till att missnöjet blivit så omfattande och så långvarigt:
1 Orättvisa
Med stigande inflation och allt mindre pengar i plånboken är det svårt att acceptera stora arvodesökningar, särskilt när det allmänt pratas om att alla måste bidra i ett kärvare ekonomiskt klimat.
2 Minskat folkligt stöd
När väljarna sade sitt i höstens val minskade stödet till dåvarande styret. Moderaterna backade 3 procentenheter jämfört med valet 2018 medan Kristdemokraterna gick fram 1,9 procentenheter. Stödpartiet Sverigedemokraterna backade 2,9 procentenheter. Nu kunde M och KD ändå sitta kvar, men det krävdes inte bara att SD skulle få reell makt och synligt politiskt inflytande utan även att Liberalerna skulle ingå i styret, ett parti som fått minskat stöd jämfört med 2018 (- 0,8 procentenheter).
Det är inte bara tre av fyra partier som har vikande stöd i väljaropinionen som styr. Det är också ett samarbete som vissa av deras väljare inte sympatiserar med. Särskilt bland liberala väljare är samarbete med SD känsligt.
3 Frånvarande förklaringsmodell
Mer pengar går oftast att acceptera om höjningen kan förklaras. Men likt den franska regeringen har styret i Trelleborg pedagogiska problem att berätta hur medborgarna kommer att gynnas av höjda politikerarvoden.
4 Bördan
Fler ska dela på den politiska bördan men ändå ska alla få höjda arvoden. Det är för många en nyckelfråga och kanske den största pedagogiska utmaningen att förklara för folket.
5 Överraskningseffekt
Många blev tagna på sängen över nivån på de föreslagna arvodena. I debatten har det på sina håll framhållits att arvodesfrågan och den politiska organisationen bör vara något för väljarna att få vetskap om inför ett val och inte flera månader efter.
6 Immunitet
Trelleborgs Allehandas Andreas Mårtensson kunde avslöja planerna på höjda arvoden redan den 8 december. När kommunfullmäktige den 19 december skulle fatta beslut i frågan hade protester redan förts fram på våra insändarsidor. En statsvetare hade också konstaterat att ”Man ska föregå med ett något så när gott exempel i ett läge då man måste visa återhållsamhet”. Trots detta fattades beslutet att höja arvodena på den föreslagna nivån vilket en del uppfattat som att politikerna skulle vara immuna mot kritik.
7 Obefintlig opposition
Bland partierna i kommunfullmäktige är det två partier som motsatt sig höjningarna (Centerpartiet och Vänsterpartiet) och de har bara stöd av knappt åtta procent av väljarkåren sett till det senaste valet. De större oppositionspartierna, Socialdemokraterna och Vårt Söderslätt, som själva får högre arvoden, har inte föreslagit några sänkningar. Detta uppmärksammade Andreas Mårtensson i en analys strax innan jul: ”Den riktiga oppositionen finns nu bland trelleborgarna”.
8 Tidsaspekten
Det dröjde 20 dagar från det att TA avslöjade arvodesplanerna till det att styret backade på höjningen från 2024, den som skulle gett kommunstyrelsens ordförande minst 125 000 kronor i månaden. Men höjningen på 25 procent skulle stå kvar.
Lika länge, 20 dagar, tog det innan kommunstyrelsens ordförande Ann Kajson Carlqvist försvarade arvodeshöjningen i TA. Därmed hann proteströrelsen både få fäste och växa.
Det dröjde ytterligare 16 dagar innan beskedet kom att arvodesprocessen skulle tas om.
9 Trelleborgs Allehanda
När politikerarvodena diskuterats så flitigt i insändare, debattartiklar och på TA Live de senaste månaderna blir den lokala tidningen lägerelden att samlas runt. Det är resultatet av en redaktion som är på tårna, bevakar, belyser och granskar. Vi har kunnat visa att vi inte fått svar på frågor som vi ställt för medborgarnas räkning. Därtill har vi granskat fakta kring vad politikerna påstått, rapporterat om vad politiker i jämförbara kommuner har för ersättningsnivåer och intervjuat en ledande krishanteringsexpert om affären.
Att det finns en stark lokaltidning i Trelleborg visar sig återigen vara nödvändig för demokratin och den demokratiska processen.
