Lägre skatt är bättre skatt
Skatterna på kommun- och regionnivå har under de senaste decennierna i huvudsak haft en riktning: uppåt. Det gäller också Trelleborg och Skåne. 2021 betalar trelleborgaren 31,78 kronor per intjänad hundralapp, varav 20,60 i kommunskatt och 11,18 till regionen. För 20 år sedan var skatten för trelleborgaren 29 kronor per hundralapp, 19,61 till kommunen och 9,39 till regionen. Hade inte Alliansen på statsnivå sänkt skatterna under sin tid vid makten, hade det känts rejält mer i plånboken för Trelleborgs invånare.
Skatter ska inte behöva höjas i en växande ekonomi, skatteintäkterna kommer att växa ändå och sannolikt mer än om skattesatsen höjs och stryper tillväxten. Pröva att införa 100 procent skatt och effekterna på ekonomin blir uppenbara. Lägre skatt är bättre för välståndet.
Att Trelleborgs fullmäktige nu lägger tillbaka 20 öre av den senaste skattehöjningen från 2017 på 24 öre är därför i grunden bra. Det förutsätter dock att den blir av. Miljöpartiet ville lyfta ut fastställandet av skattesatsen ur budgetbeslutet, det då en majoritet av fullmäktige förespråkade den högre skattesatsen.
Sverigedemokraternas budget, som genom röster från M och KD röstades fram som motförslag till just M och KD:s budget, innehöll ingen skattesänkning. När övriga fullmäktige avstod från att rösta i slutvoteringen vann styrets budget – med skattesänkning. De övriga partierna var inte redo att rösta på SD:s budget för att sätta käppar i hjulet för styret.
Men det var ändå ett raffinerat parlamentariskt spel, där SD samtidigt markerade sin egen politik men där M/KD vann budgetomröstningen. Det gör MP:s och Emil Samnegårds förmodade överklagande av beslutet intressant att följa. Skatteverket har dock sin tidplan att följa och en ändrad skattesats efter 30 november kommer sannolikt göra att den lägre skatten dras hela 2022. Resultatet skulle då bli restskatt för en mängd trelleborgare .
I sakfrågan hänger skatten ihop med de uppgifter som en kommun eller stat åtar sig. Att ta ut onödigt mycket skatt skadar den ekonomiska utvecklingen och välståndet, sänkt skatt gör att fler jobbar, investerar, konsumerar och betalar skatt. Efter en tid med lägre skatt går det att se sambanden mellan ekonomisk utveckling och skattenivå.
Nu är kommunal ekonomi långt ifrån så enkel. Kommuner har åtaganden som är starkt kopplade till statsbidrag och till system som jämnar ut de ekonomiska förutsättningarna mellan olika kommuner. Skattesystemets utformning, med exempelvis jobbskatteavdrag, påverkar också vilket avtryck skatteförändringar gör i kommunen. Det är ett problem med styrning av kommuner att egna långsiktiga insatser för att förbättra tillväxt inte direkt och fullt ut hamnar i den egna kommunen.
Om Trelleborg långsiktigt klarar av att sänka skatten är en annan sak. Det är stora åtaganden som kommunen har i sina planer. Hamnprojekten med anslutningar och vägar är inte småpotatis och det dröjer innan trelleborgarna (förhoppningsvis) får något ekonomiskt tillbaka av investeringarna. Nya invånare i de planerade bostadsområdena kostar i form av investeringsbehov.
För invånarna finns också en mängd avgifter som kan kallas dolda skatter. De höga avgifterna för bygglov är ett sådant exempel, något bland annat Socialdemokraternas Lennart Höckert har påpekat. Här borde snarare processer rationaliseras och förenklas för medborgarnas skull. Det behovet finns överallt i verksamheterna, det går inte bara att ösa in nya pengar utan krav.
I Trelleborg blir det tydligt att Sverigedemokraterna har en ekonomisk vänsteragenda. Mathias Andersson gjorde det tydligt i sitt ideologiskt präglade anförande i kommunfullmäktige. Han förklarade att SD är ett socialkonservativt parti som vill återskapa ett folkhem präglat av social och ekonomisk trygghet. Andersson betonade också behovet av att värna den svenska, skånska och lokala kulturen. Och så stod då SD inte heller i sitt förslag bakom skattesänkningen.
Trelleborg är en av de klassiska socialdemokratiska kommuner där SD tidigt vann stora valframgångar. Det kan avslöja en del om ur vilken samhällsekonomisk syn SD hämtar sin inspiration. För framtida politiska koalitioner blir det spännande att följa. Historiskt har den som följt Trelleborg och SD också getts vägledning om hur förhållandet till SD förändras i rikspolitiken. En borgerlighet som tror på mer ekonomisk frihet som grunden för välstånd bör betänka denna vänsterinriktning i SD:s ekonomiska politik.
Socialdemokraternas Lennart Höckert talade om gemenskap och om att det inte är plus på sista raden som är det viktiga för kommunen, utan att det är kommunens verksamheter. Privata företag i kommunal verksamhet gjorde Höckert tydligt inte är något för honom och hans parti – liksom förstås inte heller skattesänkningar.
Vassaste retoriska motståndet fick Mikael Rubin annars av Miljöpartiets Emil Samnegård, en alltid påläst kritiker av styret. Samnegård betonade att hamnen är en riksangelägenhet. Med ökat arrende till hamnbolaget, kommunala parkeringsavgifter, avbruten ringväg och infart fann Samnegård och MP nya pengar att fördela. För den infart som ändå måste finnas vill Miljöpartiet ha avgifter.
Splittringen i hamn- och ringvägsfrågan består alltså i det rödgröna lägret, men den ekonomiska synen i övrigt är lik. I frågan om avgifter för den tunga trafiken har Miljöpartiet rätt, det är helt rimligt att kommunen får tillbaka pengar direkt för miljöbelastning och kommunala investeringar i infrastrukturen. Samnegård välkomnade också att SD och C står bakom etableringar av temalekplatser i kommunen. Det är en avsevärt bättre nivå än att kalla varandra för de epitet som brukas i riksdebatten.
