Farbror staten måste älska södern
I Ystad missade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) det första spadtaget till hamnutbyggnaden på grund av trasslande flyganslutning. Nu blev det en polsk-ystadsk affär, där de till igångsättningsbeslutet tveksamma moderata företrädarna fick hålla i spaden tillsammans med den polske ministern. Flygmissen ska inte förväxlas med ointresse, smålänningen Tomas Eneroth har god koll på vikten av infrastrukturen i södra Sverige. Med de stora investeringar som kommunerna i söder tagit på sig i form av hamnarna måste detta intresse tillvaratas.
Till Trelleborg hann dock ministern fram för att på fredagen prata om alkobommar i hamnen – en gammal åtgärd som tyvärr aldrig kommit att fungera som tänkt. Låt oss hoppas att det blir bättre denna gång, så chaufförerna som dundrar genom sydkustens städer och norrut gör det i nyktert tillstånd.
Nu var kanske alkobommarna inte de församlade lokalpolitikernas och hamnföreträdarnas viktigaste ämne. I Trelleborg är situationen lätt desperat då Trafikverket i Malmö sätter sig på tvären för de planer som är grunden för den pågående utflytten av hamnen österut, en infart i öster och ringväg runt staden. Detta ska möjliggöra en sjöstad i de centrala delar som hamnen i dag upptar.
Trafikverket förordar istället att lastbilstrafiken ska ledas mellan den tänkta sjöstaden och övriga centrum, i fyra breda filer. Denna autostrada genom staden är ett förödande förslag som kommer att göra historiska arkitektoniska övergrepp som Domusvaruhus till rena sörgårdar i jämförelse.
Trafikverkets och dess konsulters makabra skrivbordsmord av en stad fick kommunalrådet Mikael Rubin att dra till med det drastiska att Trelleborgs kommun i så fall lägger ner hamnen. Det var kanske mest ett rubinskt uttalande, men som äger den fördelen att det faktiskt tydliggör vad det handlar om. De värden som finns i hamnens mark och fastigheter är inte kopplade till verksamheten utan finns där ändå. Försäljningen av centralstationen hade ju exempelvis hamnat i en annan kommunal kassa annars.
Trafikverket har via tjänstemän i Malmö förklarat i Trelleborgs Allehanda att man inte på något sätt tänker medverka till en ringväg eller en tunnel och passar på att varna kommunalrådet Mikael Rubin med orden: ”Vilken signal ger det när vi ska planera annan infrastruktur i Trelleborg? Det kan kommunalrådet fundera på.” Det är onekligen ett maktens språk från den statliga myndighetens sida. Dylika uttalanden passar illa för tjänstemannaämbetet.
Nu är det inte enskilda tjänstemän i Malmö som utgör staten eller ens Trafikverket. Det var tydligt att infrastrukturminister Tomas Eneroth på besök i Trelleborg hade stor förståelse för problematiken kring trafikinfrastrukturen och planerna på att utvidga staden. Partivännen och trelleborgska oppositionsrådet Lennart Höckert hördes också under en bussresa genom hamnområde påtala för ministern hur illa det vore med flera filer för lastbilstrafik mellan gamla centrum och en ny stadsdel.
När Trelleborg och Ystad tar på sig stora skulder för invånarnas räkning och gör en stor insats för att upprätthålla transportinfrastrukturen i landet är det ett måste att staten ställer upp med sin del.
Ystad har stora behov. Inne i stan måste trafiksituationen på Dragongatan lösas på ett rimligt sätt. Därefter behövs en plan för hur trafiken ska ledas vidare norrut och vilka investeringar som är bäst för att göra störst nytta för varutransporter, kollektivtrafik och annan persontrafik. En sådan plan måste omfatta hela Skåne och södra Sverige – en alternativ transportled till den hårt belastade E6 och stambanan i väster är något som borde kunna ge hög nytta för insatt kapital.
I Trelleborg bör frågan om infart lyftas upp ett par snäpp till central nivå på Trafikverket och i regeringskansliet. Ska hamnen fullfölja flytten österut måste staten förse Trelleborg med en ringled alternativt en tunnel i västerled som möjliggör utbyggnaden av en attraktiv sjöstad med självklar koppling till dagens centrum. Tunnel de första kilometerna av ringleden är också en möjlighet som kan förbättra för de boende i öster. Elektrifierade alternativ behöver de kommande decennierna inte heller med nödvändighet förknippas med räls – nybyggd järnväg är också riktigt dyrt och tar mycket mark i anspråk.
Ystad och Trelleborg valde bort möjligheten att göra en långtgående kommersiell hamnfusion. Istället har kommunerna separat investera stort i hamnflyttar och planer för nya bostadsområden. Staten har gett sitt bifall och bland annat stöttat i anskaffande av EU-bidrag. Det betyder uppenbarligen att intresset från staten är stort. Då kan det inte stanna vid kaj. Trelleborg och Ystad måste få det stöd som behövs för att kombinera statusen som transportnav med möjligheten att utveckla nya attraktiva stads- och boendemiljöer. Sådana omfattande beslut måste upp på högsta nivå, där både kapital och förmåga finns. Infrastrukturministern får gärna komma tillbaka om ett halvår med ett fett ”sydkustpaket” i handen.
