Semesterersättningar kända redan 1994

"Stopp" står det med stora bokstäver på förra kommunalrådet Göran Holms lönespecifikation från mars 1994. Ovanför har någon ändrat hans status. Han finns inte längre på listan för anställda och har inte längre månadslön som tjänsteman - utan arvode som en politiker.

Förändringen medför att semesterdagstillägg inte betalas ut när han är ledig.

Men den korrekta hanteringen varar inte länge. En månad senare är Göran Holm återigen inlagd som tjänsteman. Samma ändring görs på Lars-Ingvar Ljungmans lönespecifikation.

– Vi måste ha fått direktivet om ändringen från kommunen som är vår uppdragsgivare. Det är inget som vi ändrar själva, säger Stefan Jönsson, vd på Serkon, bolaget som sköter kommunens utbetalningar.

Utbetalningarna rullar på. Lönespecifikationerna bekräftar att ersättningarna tas ut år efter år sedan 1992. När politikerna anmäler att de har haft semester, trillar pengarna in på deras konto.

2003 görs ett nytt försök från Serkons sida att ändra så att politikerna får arvode istället för lön.

– Vi pratade om att de borde ligga rätt i lönesystemet. Men Göran ville vara kvar som anställd så att han verkligen kunde vara ledig när han hade semester. Det handlade däremot inte om pengar. Det diskuterade vi inte, säger Anette UIlner, affärsområdeschef på Serkon.

Personaldirektör Gert Åberg bestämmer och systemet ändras igen.

Fast politikerna har även många sparade semesterdagar och det finns en risk för att de med automatik betalas ut i pengar. Anette Ullner går då in manuellt och plockar bort icke uttagna semesterdagar. Men vid några tillfällen händer det ändå. Politikerna får betalt för dagar de aldrig haft rätt till.

Holm får under flera år också stora delar av semesterdagsersättningen betalt i en klumpsumma i slutet av året.

– Politikerna får en påminnelse som alla andra anställda och så skickar de in allt ihop samtidigt, säger Anette Ullner.

Det innebär att Göran Holm strax före jul 2001 får 14 000 kronor och till julen 2003 får han 16 000 kronor i ett slags extra arvode.

I tidigare artiklar kallar han ersättningarna för "småbelopp". Under årens lopp har han fått ut cirka 200 000 kronor och Lars-Ingvar Ljungman cirka 260 000 kronor.

De har erbjudit sig att betala tillbaka 56 000 kronor respektive 104 000 kronor, det vill säga pengarna från den gångna mandatperioden. Eftersom de säger att de har handlat i god tro och inte känt till att ersättningarna var otillåtna.

Revisionen tänker inte heller granska fler år tillbaka i tiden.

– Utbetalningar längre tillbaka i tiden torde vara preskriberade, säger Bertil Nilsson (M), ordförande för revisionen.