Sälprojekt på väg mot sitt slut

Gråsälen är inte längre akut hotad i Östersjön, säger projektledaren Anna Roos.

Två nya kutar släpps kanske nästa år också. Men därefter är det troligen slut på de årliga jippona vid Falsterbo inom ramen för projektet, som drivs av Nordiska riksmuseet och Världsnaturfonden.

– Sedan vet jag inte hur det ser ut med finansieringen, säger Roos.

Hon anser att sälhägnet utanför Forsmark i Uppland kan producera fler än två kutar årligen för utsättning i Skåne, men har valt den här ganska låga nivån för att inte skapa onödiga konflikter med fisket.

Sälprojektet, där de gulliga kutarna alltid blir säkra dragplåster i pressen, har kritiserats för att bara ge "konstgjord andning" åt en hotad population och riskera att sjukdomar sprids till det vilda beståndet. Men Anna Roos menar att projektet självklart är värt de omkring 125000 kronor som varje utsättning av kutar kostar och där sponsorer betalar det mesta.

Bland annat har kunskapen ökat om hur sälarna rör sig.

– Från de år som de varit försedda med sändare vet vi att de blir kvar i området, även om de ger sig av på en avstickare då och då, säger hon.

Satellitsändarna limmas fast på sälarna och sitter kvar kanske ett halvår tills de ömsar päls. För att ge en uppfattning om vart de tar vägen sedan finns också en livslång frysmärkning i pälsen, men den förutsätter att man lyckas ta sig tillräckligt nära sälen för att se den.

Utsläppet av Hilmer och Nilsson på torsdagen blev lite besvärligt eftersom trälådan där de fanns måste baxas över rejäla snöhögar. När de kom ut hade den lille Nilsson först mest bråttom mot vattnet, men vände och inväntade sin större kamrat innan de tillsammans simmade bort. (TT)

Peter Palmkvist