Pressad skolhälsa på Sundsgymnasiet

Riksföreningen för skolsköterskor, som är en ideell rikstäckande intresseförening, rekommenderar att en skolsköterska på en heltidstjänst högst ska ansvara för 400 elever. På Sundsgymnasiet i Vellinge ska skolsköterskan hinna med 900 elever – dessutom på en halvtidstjänst.

– Med så lite personal är en bristande patientsäkerhet den största faran. Får du mindre tid är risken större att du missar någon eller något bland de som redan lider av något hälsoproblem, säger Agnetha Fredin, som är skånsk representant i Riksföreningen för skolsköterskors styrelse.

Intresseföreningens rekommendationer grundar sig på arbetsuppgifterna som ligger på en skolsköterska enligt skollagen och hälso- och sjukvårdslagen.

– I verkligen når vi sällan de rekommenderade siffrorna. Det är vanligt att de pressas att klara av mellan 550 till 600 elever. Men att ha den belastning som man har i Vellinge är ingen rimlig arbetsbörda, säger Agnetha Fredin.

Som bemanningen ser ut på Sundsgymnasiet i dag klarar skolsköterskan i stort sett bara av att genomföra den årliga hälsokontrollen. Det som blir lidande är tillgängligheten för drop-in-besök och förebyggande arbete, till exempel information om sex och samlevnad, droger och övervikt.

Särskilt när det gäller övervikt och fetma anser Agnetha Fredin att skolsköterskans roll är viktig.

– I den kommunen som jag arbetar i lägger vi ner mycket tid på ett förebyggande arbete och att vara ett stöd för de som redan lider av övervikt. Vår uppfattning är att arbetet vi gör nu besparar kommunen problem och kostnader längre fram.

Agnetha Fredin reagerar också på Carina Wutzlers (M) uttalande att ”Elevhälsa inte bara är skolsköterskor” (se artikel nedan.)

– De uppgifter som en skolsköterska enligt lag ska utföra kan faktiskt ingen annan överta. Sen ska det tilläggas att jag också tycker att det är viktigt att alla de här professionerna jobbar tillsammans.

Eva Jacobsen, skolsköterska och facklig representant:

– Det är ett stort steg för tonåringar att söka upp någon utomstående för att berätta om ett problem. I de fallen är det bra om skolhälsovården är lättillgänglig och har tid. Det är bra om det finns någon vuxen förutom föräldrarna som är uppmärksam och kan lyssna och se om en elev mår bra eller inte.

Carina Wutzler (M), utbildningsnämndens ordförande, medger att arbetssituationen för kommunens skolsköterskor är tuff. Ändå öppnar hon inte för några omedelbara förändringar.

I drygt tio år har kommunens skolsköterskor klagat över en tuff arbetsbelastning. Inget har hänt hittills.

Carina Wutzler känner till att det funnits klagomål under flera år, men hon säger att det inte har uppfattats så kritiskt som det nu beskrivs.

– Vi har kanske nått en gräns eller till och med gått över den. Skolorna har vuxit och arbetsuppgifterna har blivit fler samtidigt som skolsköterskorna inte blivit fler, konstaterar hon.

Staffan Magnusson, chef för elevhälsan i Vellinge kommun, är också medveten om att skolsköterskorna har en hård belastning. Hans bedömning är att kommunen är på väg att förbättra situationen.

– Vi vet att vi behöver skolsköterskor, men i vilken omfattning kan jag inte svara på i dag, säger han.

Att ansvara för drygt tusen elever tycker intresseföreningen för landets skolsköterskor är en helt orimlig belastning, men i den situationen befinner sig tre av fem skolsköterskor i Vellinge kommun.

– Jag kan förstå om det är tufft och slimmat. Vi ska titta på detta. Men jag tycker också att det är viktigt att få fram att elevhälsan inte bara är skolsköterskor. Det är också specialpedagoger, psykolog och kuratorer.

Ser du några risker med dagens belastning för skolsköterskorna?

– Har du hela tiden en stressad tillvaro finns det så klart en risk att du ska missa någon som mår dåligt eller lider av psykisk ohälsa, men som jag sagt tidigare är elevhälsan mer än bara skolsköterskor, säger Carina Wutzler.

Enligt skolsköterskorna är mer personal den enda lösningen. För Carina Wutzler är inte antalet det viktiga.

– Vi måste också titta på hur man jobbar, säger hon och hänvisar till kommunens nya policy för elevhälsan som trycker på att jobba i team, i förebyggande syften och sträva efter en större tillgänglighet.

Är det möjligt att hinna med allt detta med den bemanning som finns i dag?

– Ja, annars får vi kanske sänka ambitionsnivån. Vi kanske inte har personal för att klara de mål som vi satt upp. Det är något vi får komma fram till när vi gör en utvärdering efter det här året.

I budgeten finns medel för ytterligare en halvtidstjänst inom elevhälsan. Den är tänkt för en specialpedagog, men Carina Wutzler säger att behovet får styra var den slutligen placeras.

Skolsköterskorna är den enda yrkesgruppen som har så kallad uppehållstjänst och inte är i tjänst under tre månader, när skolan har lov. De vill själva få en vanlig anställning, för att kunna lägga administrativa arbetsuppgifter på loven och vara mer tillgängliga under läsåret. Förslaget på förändring har tidigare fått nej.

– Frågan lever, men vi måste titta mer på hur det kan förändas. Att det gynnar eleverna är en förutsättning för att det ska bli aktuellt att ta bort uppehållstjänsterna, säger Carina Wutzler.