Nio av tio placeringar i särskola utreds igen

Så sent som i våras fick kommunen kritik för att den saknade riktlinjer för handläggningen av särskoleplaceringar och Skolinspektionen krävde att sådana skulle upprättas.

Den nya granskningen visar att kommunens utredningar av elever som placerats i särskola har stora kvalitetsbrister. Nio av de tio ärenden som myndigheten granskat måste därför utredas på nytt.

Men det är inte allt. Även om Skolinspektionen inte gör någon bedömning om huruvida det finns elever som felaktigt har placerats i särskola kan myndigheten inte utesluta att den risken finns. Därför kräver den att Vellinge kommun ska gå igenom alla utredningar av de elever som idag går i särskola. Totalt handlar det om tolv elever.

– Att utredningarna håller så låg kvalitet är inte acceptabelt. Då så många inte höll måttet kräver vi att alla utredningar ska göras om - inte bara de som ingick i själva tillsynen, säger Carin Holtz, avdelningsjurist och projektledare för den riktade tillsynen av Vellinge kommun.

En utredning som ska ligga till grund för en eventuell särskoleplacering ska bestå av fyra delar; medicinsk, psykologisk, pedagogisk och social.

I de ärenden som Skolinspektionen har granskat finns alla delar dokumenterade. Majoriteten av dem håller dock för låg kvalitet för att kunna användas som underlag för beslut, anser Skolinspektionen. När det gäller den pedagogiska delen, som ska avgöra om det aktuella barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av utvecklingsstörning, är det endast en av tio utredningar som håller tillräckligt hög kvalitet.

Skolinspektionen noterar också att motiveringar saknas i kommunens beslut om att placera elever i särskola. Därmed finns det ingen skriftlig dokumentation över hur kommunen resonerat och vilka faktorer som den har vägt samman för beslutet om särskoleplacering.

– Det är viktigt att kunna gå tillbaka och titta på vad det var som avgjorde att ett barn placerades i särskola. Barn och ungdomar utvecklas i olika takt och i vissa fall kanske man märker att beslutet måste omprövas efter en tid, säger Carin Holtz.

Skolinspektionen skriver vidare i sitt beslut att inga ärenden där beslut om särskoleplacering har fattats är diarieförda, vilket strider mot offentlighets- och sekretesslagen.

Den riktade tillsynen som totalt gäller trettio slumpvis utvalda kommuner har Skolinspektionen gjort på uppdrag av regeringen och i samarbete med Socialstyrelsen. Myndigheten har riktat kritik mot arton kommuner.

Tillsynen i våras initierades av ett tidigare anmälningsärende samt uppgifter som framkommit i media kring elever i grundsärskolan som vid en förnyad utredning inte bedömdes ha behov att gå i särskola.

Enligt Carina Larsson, ordförande i M-nämnden, tar man kritiken på allvar och ska undersöka saken närmare.

- Här är vi inte tillräckligt bra. De brister Skolinspektionen påtalar är någonting som vi får ta med oss och göra förbättringar, säger hon.

Ett litet ljus i mörkret, menar Carina Larsson, är dock att man inte hamnade bland de kommuner som Skolinspektionen riktade allvarlig kritik mot.

- Men nu ska vi fördjupa oss lite mer i rapporten och titta närmare på var det har brustit.