Australiensisk teknik ger lugnare kor
– Man måste se det ur kons synvinkel. För dem är vi rovdjur därför att vi har ögonen mitt fram på huvudet. Kor är bytesdjur och deras ögon sitter på sidan, precis som hos hästar, ankor och får. Därför litar de inte på oss. De kan lära sig, men det ligger inte i deras natur.
– När jag lär ut detta är det både djuren och människorna som måste tränas för att det ska fungera, säger Jim Lindsay på en trivsamt bred australiensisk dialekt.
Vilka har lättast för att lära sig – kor eller människor?
– Kor. Absolut kor. Människor har ett rörelsemönster och ett beteende som är typiskt för rovdjur. Det måste man träna bort för att korna ska kunna få förtroende för en.
När vi går ut i den leriga hagen står alla korna prydligt samlade i ett mindre hägn längs ena långsidan av hagen. De kan gå därifrån om de vill. Flocken leddes in i hägnet kvällen innan, men bara en av dem har valt att lämna de övriga och gå ut i hagen.
– Hon är lite speciell, säger Jim Lindsay och förklarar att kor har olika personligheter, precis som människor.
Enligt honom har kor även ett högst avancerat sätt att kommunicera med varandra, med knappt märkbara skiftningar i kroppsspråk och energier. Den som trodde att dialogen mellan kor begränsar sig till några torftiga ”mu” trodde alltså fel.
– Och de är absolut inte korkade, säger Jim Lindsay med eftertryck.
Sophie Atkinson som också råkar vara från Australien, är doktorand på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Hon är specialiserad på att forska om stress i samband med slakt och transport av djur. När Ängavallen bad om hjälp med att utveckla ett mer harmoniskt sätt att valla boskap kontaktade hon Jim Lindsay.
– Kor visar inte att de är stressade lika tydligt som människor, de är betydligt mer subtila. Man måste ha ett tränat öga för att lägga märke till det. De kanske rullar till med ögonen eller sänker huvudet lite, berättar Sophie Atkinson, samtidigt som Jim Lindsay och djurskötarna tränar mjölkkorna inför att mejeriproduktionen ska dra igång på Ängavallen nu i veckan.
Eftersom kor och kalvar får gå tillsammans på Ängavallen behöver man hålla dem åtskiljda under natten och när korna ska mjölkas på morgonen. För att skilja dem rör sig djurskötarna i dansande rörelser mot flocken. Korna släpps förbi, medan kalvarna hindras. När korna sedan mjölkas lämnas en del kvar till kalven.
Jim Lindsay har varit i både Skottland och Sydafrika för att lära ut sina tekniker. Hemma i norra Queensland är det då John Lindsays fru som får ta hand om parets 6 000 kor.
– Äh, hon är ju inte ensam. Vi har en anställd, säger han.
Svenskar uppfattas ofta som ganska reserverade. Är det likadant med svenska kor, tycker du?
– På sätt och vis. Om man jämför med kor i Australien så har de svenska korna ofta mindre ytor att röra sig på och de lever i förhållandevis små flockar. Det innebär att man behöver arbeta ganska mycket för att vinna deras förtroende.
