Putin vill ingripa militärt
"Med anledning av den extraordinära situationen i Ukraina och hotet mot ryska medborgares liv... framställer jag till federala rådet (ryska överhuset) en begäran om att använda de väpnade styrkorna på ukrainskt territorium tills den politiska situationen i det landet har normaliserats", skriver Putin enligt uttalandet från Kreml.
Flottan har satts i stridsberedskap i Krimregionen och gett sig ut till havs för att förhindra att militära baser och fartyg tas över, rapporterar Interfax som citerar militärkällor.
Den internationella flygplatsen i Simferopol, den största staden i Krim, är stängd. Inga flyg tillåts landa eller avgå därifrån. Beväpnade män tog kontroll över flygplatsen i går.
Ryssland vägrar att föra samtal med Ukraina under nuvarande omständigheter om en överenskommelse som garanterar landets territoriella integritet, säger den ukrainske utrikesministern Andrij Desjtjitsia enligt Interfax.
Ukraina har bett om konsultationer med den ryska ledningen efter att ha anklagat Ryssland för att ha förlagt militära styrkor i Krim-regionen.
- Vi är mycket oroade över dagens besked att Ryssland har vägrat att delta, säger Desjtjitsia.
Ryssland agerar utifrån en oro över hur den nya regeringen i Ukraina agerar kring ryska intressen, inte minst flottbasen på Krim, enligt Gudrun Persson, Rysslandsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
- Man är väldigt oroad över en regering i Kiev som man inte erkänner, med högerextrema inslag, och vad den ska kunna ställa till med i förlängningen, säger hon till TT.
Bilden av vad som händer i Ukraina skiljer sig också kraftigt mellan ryska och västerländska medier. Det är "diametralt olika bilder", enligt Persson.
- Ryska medier visar nästan uteslutande förstörda krigsmonument av de här högerextrema inslagen. Man visar företrädare från den Högra sektorn som beter sig som rena busar.
Samtidigt har proryska demonstranter drabbat samman med anhängare till den nya ryskspråkiga regeringen i staden Charkiv i östra Ukraina. De proryska aktivisterna ska ha försökt ta över den regionala parlamentsbyggnaden, enligt Interfax. Enligt nyhetsbyrån har tusentals personer ha samlats utanför huset. Några uppges ha brutit sig in och rest den ryska fanan. Enligt AFP har ett dussintal proryska demonstranter skadats i sammandrabbningarna.
Ett utomordentligt allvarligt läge. Det är utrikesminister Carl Bildts bedömning på lördagen av utvecklingen i Ukraina och på Krim:
- Det som pågår på Krim är ett ryskt maktövertagande. Det är ingen tvekan om det. Ryska militära styrkor är involverade och det har ju skett ett lokalt maktövertagande också, de senaste dagarna. Man vägrar dialog med den nya regeringen i Kiev. Den har sökt kontakt med Ryssland sedan flera dagar tillbaka, och man vägrar tala med dem, säger han till Ekot.
UD kallade på lördagen upp Rysslands Sverigeambassadör till utrikesrådet Torbjörn Sohlström. Utrikesministerns pressekreterare Erik Zsiga säger till TT att Sohlström uttryckte då vår "stora oro för utvecklingen på Krimhalvön och för Rysslands agerande."
Den nytillsatte premiärministern på Krimhalvön bad tidigare i dag den ryske presidenten Vladimir Putin om hjälp att återställa "fred och lugn" i området. Rysslands svar på förfrågan kom snabbt:
- Ryssland kommer inte att låta denna förfråga gå förbi onoterad, säger en källa inom administrationen i Kreml, enligt ryska nyhetsbyråer, skriver AFP.
Utrikesdepartementet har i dag uppdaterat sina reserekommendationer för Ukraina och avråder tills vidare från icke nödvändiga resor till Ukraina samt från alla resor till halvön Krim.
Svenskar bosatta på eller på besök på Krim uppmanas starkt att iaktta försiktighet samt att undvika folksamlingar och demonstrationer.
- Utvecklingen är djupt oroande, vad man kan se är att Ryssland inriktar sina ansträngningar vad det gäller Ukraina mot att behålla inflytande över strategiskt viktiga regioner. Där är Krim den allra viktigaste, säger Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) till TT.
Kreml har tydligt markerat att man anser maktskiftet i Kiev som ett påfund från väst och har uttryckt oro för ryska medborgares säkerhet i Ukraina där man anser att fascister tagit makten. Ryssland anser sig också, utifrån lagar antagna efter Georgienkriget 2008, juridiskt ha rätt att gå in och skydda ryska medborgare militärt om man anser det vara nödvändigt - och nu är det "skarpt läge", säger Hedenskog.
Trots att tonläget är uppskruvat både från ryskt och västligt håll är det, enligt Hedenskog, tydligt att Ryssland är berett att gå mycket längre än västländer för att ingripa i Ukraina.
- Det finns ju ingen som tror att USA skulle gå i krig för Ukraina men Ryssland är berett att gå hur långt som helst. Inte heller EU går in med vapenmakt, säger han.