Kataloniens status på spel i ödesval

- Det som står på spel den här söndagen är om Katalonien fritt kommer att kunna bestämma sin egen framtid eller inte, sade Kataloniens president Artur Mas, efter att ha avlagt sin röst i skolan Escola Infant Jesus, bara 150 meter från hemmet i ett medelklasskvarter i stadsdelen Gracia i Barcelona.

Men enligt den första prognosen i katalanska TV3 har Artur Mas borgerliga CiU, som drivit frågan om självständighet, gått tillbaka från 62 till 54-57 mandat. För att få egen majoritet krävs 68 mandat.

Republikanska vänstern, ERC, har gått mycket starkt framåt och ser ut att fördubbla sitt stöd, från tio mandat till 20-23. Partiet blir - om rösträkningen bekräftar tendensen - näst störst i det katalanska parlamentet.

Förespråkarna för mer oberoende skulle därmed få tillräckligt samlat stöd i ryggen för att gå vidare med sina krav, men för CiU-ledaren Artur Mas, som stuckit ut hakan som regional president, tycks valet ändå ha blivit en motgång genom att hans parti backar.

Artur Mas har lovat att om självständighetssidan vinner en tillräckligt stor majoritet ska katalanerna inom fyra år tillfrågas om de verkligen vill bryta sig loss från Spanien och skapa ett eget land.

Mas utlyste nyvalet för två månader sedan efter att ha blivit avvisad i Madrid av premiärminister Mariano Rajoy, partiledare för konservativa Partido Popular (PP), i ett försök att förhandla till sig mer gynnsamma villkor i skatteöverföringen mellan regionen Katalonien och den spanska staten.

Enligt Mas, som liksom andra regionala ledare har tvingats till stora nedskärningar till följd av krisen som gastkramar Spanien, handlar det om 16 miljarder euro årligen i underskott. Med ekonomiska argument söker nu Mas majoritet bland befolkningen i Katalonien för självständighet, bort från det han kallar "skatteplundring".

Johan Järlehed är föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet och forskar bland annat om nationsbygge i Katalonien. Så här förklarar han varför de katalanska självständighetsivrarna blivit så högljudda:

- Den ekonomiska krisen har triggat det hela. De nationalistiska partierna har retoriskt skiftat de senaste tio åren från att fokusera på identitetsfrågor som grund för ökat självbestämmande, som språk, kultur, traditioner, till att trycka på en finansiell diskriminering som de kallar det. De tycker att de åsidosätts av den spanska staten, säger han till TT.

Vid 18-tiden, två timmar före vallokalernas stängning, såg valdeltagandet i Katalonien ut att bli väsentligt högre än 2010: 56,2 procent jämfört med 48,4 procent för två år sedan vid samma klockslag.

Det slutliga valdeltagandet 2010 var 58,8 procent.

Drygt 5,4 miljoner medborgare har rösträtt i dagens tidigarelagda lokalval.