EU-miljarder till unga arbetslösa

Runt 7,5 miljoner unga är arbetslösa i EU och i Grekland och Spanien är ungdomsarbetslösheten över 50 procent. Då tycker en del länder att 6 miljarder euro inte förslår särskilt långt för att finansiera den ungdomssatsning som EU ska sjösätta nästa år.

– Många tycker att det är för lite pengar, sade statsminister Fredrik Reinfeldt på en nattlig pressträff efter den första toppmötesdagen.

Sverige hör till dem som tror att det behövs mer än miljarder för att lösa problemet med hög ungdomsarbetslöshet.

– Det är mycket annat som behöver göras för att jobben ska bli fler. Det handlar om att få den inre marknaden att fungera, servicetjänsterna att växa till och få bättre frihandelsavtal, sade Reinfeldt.

En del blir utan

Dessutom är det bara regioner där ungdomsarbetslösheten är högre än 25 procent som kan få del av pengarna.

– Över hälften kommer att hamna i Storbritannien, Spanien och Italien. En hel del länder får mycket lite, eller faktiskt ingenting alls, sade Reinfeldt.

För svensk del kan det bli cirka 40 miljoner euro, utifrån 2011 års siffror. De regioner som kan få pengar är Sydsverige, mellersta Norrland och norra Mellansverige.

Men på en annan presskonferens i en annan del av den stora toppmötesbyggnaden gav EU:s ordförande Herman Van Rompuy en mer rosig bild. Han hoppas att genom en budgetmanöver få mer pengar till ungdomssatsningen.

– Utöver de 6 miljarder euro som vi reserverade i februari kommer det att bli betydligt mer, enligt våra beräkningar åtminstone 8 miljarder totalt. Det är goda nyheter, sade Van Rompuy.

Budget i hamn

Inledningsvis hamnade ändå arbetslösheten i skymundan på mötet. Efter förhandlingar i ottan steg nämligen EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, EU-parlamentets talman Martin Schulz och ordförandelandet Irlands premiärminister Enda Kenny ut på en presskonferens med överraskande besked:

– I dag har vi nått en politisk överenskommelse om EU:s framtida budget, sade Barroso med ett brett leende.

Därmed kunde en infekterad fejd mellan medlemsstaterna och parlamentet om långtidsbudgeten för 2014–20 biläggas.

– Det är inte vad jag tycker är den bästa lösningen, men det är det bästa som vi kunde enas om här, sade Schulz.

Även EU-ledarna ställde sig bakom uppgörelsen, dock efter vissa oklarheter kring Storbritanniens rabatt på EU–avgiften.

Uppgörelsen ger större flexibilitet och möjlighet att flytta pengar mellan åren, i stället för att betala tillbaka outnyttjade medel till medlemsländerna. Även om det kan bli negativt för nettobetalare som Sverige, kan Reinfeldt "köpa" det.

– Det ligger inom de ramar vi gjorde i februari och borde ha svenskt stöd, sade han.