Martin Falkenby: Våra politiker ska hyllas inte hotas
41 procent av Sveriges befolkning har ett högt eller ganska högt förtroende för svenska politiker. Detta enligt SOM-institutets rapport Svenska demokratitrender 1986–2021. Samtidigt uppger 74 procent att de är mycket eller ganska nöjda med den svenska demokratin. De som är högutbildade har högre förtroende för politikerna och är mer nöjda med demokratin än de med lägre utbildning.
Demokratin fungerar alltså fint enligt majoriteten. Men en förutsättning för det demokratiska styrelseskicket är att vi har politiker som företräder väljarna. Så ska vi värna demokratin måste vi värna våra politiker.
Förra mandatperioden, mellan 2014 och 2018, valde mer än var femte (22 procent) av landets kommunfullmäktigeledamöter att hoppa av sitt uppdrag. Självklart är det olika skäl till dessa avhopp, även politiker kan ju flytta till en annan del av landet. Men det finns också de som lämnar på grund av hot.
Ekot pratade i våras med en lokalpolitiker i norra Sverige som upplevt hat och hot i sitt politiska uppdrag. Hon skulle fullfölja mandatperioden men säger till Ekot att hon inte ställer upp kommande period. ”Jag känner att jag och min familj behöver få leva ett vanligt liv nu framöver.”
I somras kom rapporter om att de politiska partierna på många håll har svårt att få kandidater till kommunfullmäktigeplatserna. Enbart Socialdemokraterna har kandidater i samtliga kommuner, övriga fyller inte alla kommuner – särskilt bekymmersamt är det i glesbygd. Svårast att hitta kandidater har Miljöpartiet som saknar representanter i var fjärde kommun.
Vi ska vara rädda om våra politiker. Självklart ska de ställas till svars, men det ska göras utan glåpord och utan hot. Det handlar om att respektera demokratin.
Kommunpolitikern som Ekot intervjuat är nämligen inte ensam. 2021 publicerade Brottsförebyggande rådet en undersökning (Politikernas trygghetsundersökning 2021 – Förtroendevaldas utsatthet och oro för trakasserier, hot och våld under 2020) som visar att var fjärde (25 procent) av landets förtroendevalda blev utsatta för någon form av hot och trakasserier under 2020 just på grund av sitt förtroendeuppdrag.
Konsekvensen av detta blir inte enbart avhopp eller svårigheter att få människor att ägna sig åt politik över huvud taget. Enligt Brårapporten har nästan hälften (46 procent) av de utsatta påverkats i sitt förtroendeuppdrag, antingen i sina överväganden eller i faktiska handlingar.
Ja politiker är bara människor de också. Och utan dem skulle inte 74 procent vara nöjda med den svenska demokratin. Den procentsiffran skulle vara närmare noll.
Veckans
Lag
Det finns sedan 2020 en straffskärpningsregel för brott mot förtroendevalda, vilket innebär att rätten kan döma ut ett strängare straff vid fällande dom. Motiveringen till straffskärpningen sammanfattas med: ”Det finns mot denna bakgrund ett starkt intresse av att värna den representativa och parlamentariska demokratin och förutsättningarna att utöva förtroendeuppdraget obehindrat.”
Dag
Välkommen till TA-tältet på Hamnens dag i dag! Jag är på plats tillsammans med min kollega Nilla Olsson.
Videoinslag
Vi har i veckan producerat några videoinslag inför valet som är riktigt sevärda. Du kan ta del av dem inom kort på trelleborgsallehanda.se i flödet Valet 2022 direkt.
