Välinformerade mer skeptiska
– Det är i förekomsten av Sverigedemokrater som Skåne skiljer ut sig. SD:s politiker är de mest hotade och det ger utslag i statistiken, säger Mikael Gilljam, professor i statsvetenskap i Göteborg.
Att forskarna hittills inte brutit ner siffrorna kommunvis förklarar Mikael Gilljam med risken för snedvridning av materialet.
– Ett flertal hot mot en enda politiker i en kommun skulle göra den kommunen till något mycket värre än vad den är, säger han.
Leder politikerföraktet till fler hot mot enskilda makthavare?
– I extremfallet kan det nog vara så. Ser man på toppolitikerna är det socialdemokrater och moderater – alltså de som verkligen har makten – som får ta smällen.
Varför?
– Jag tror man kan se det som toppen på ett isberg av missnöje. Man är besviken på att en vårdcentral läggs ner eller att en skola stängs. Då går man på de tunga beslutsfattarna.
Finns det ett samband mellan politikerförakt och hot mot enskilda politiker?
– Om vi har ett klimat i samhället där politiker är villebråd som det är okej att prata illa om, så är det lättare för vanliga människor att både kränka och hota.
Människors misstroende mot politiker har vuxit under flera decennier. Men det behöver enligt Mikael Gilljam inte betyda att de gjort sig mer förtjänta av att misstros.
– Jag tror att det finns en ökad skepsis mot alla auktoriteter – arkitekter, läkare, präster, lärare och många fler. Folk har bättre utbildning, mer självförtroende och är mindre auktoritetsbundna. De vågar ifrågasätta och står inte med mössan i hand som förr, säger Mikael Gilljam.
Han menar också att en förändrad medierapportering bidragit. Sedan 1970-talet har pressen blivit mer ifrågasättande och kritiskt granskande vilket påverkar människors bild av omvärlden.
Misstron tycks dock öka med avstånd. Mätningar som gjorts av SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att människor har större förtroende för sina kommunpolitiker än för region- och landstingspolitikerna.
