Två yrkesliv går under klubban
Maskinhallarna är tömda. Traktorer, skördetröskor, harvar, lastare och allt har körts till Alstad. I eftermiddag ska det vara sålt. Ett lämpligt tillfälle att summera två långa oh innehållsrika yrkesliv.
Bengt Germundsson blev lantbrukare i Västra Virestad 1964.
- Jag tog över efter min far. Det var kanske inte tänkt så och jag var inte speciellt intresserad av lantbruk från början. Men far blev sjuk och jag var äldsta sonen, berättar Bengt Germundsson.
Han blev då fjärde generationen på släktgården.
- Farfars far kom från Markie och köpte gården här i mitten på 1800-talet. Sedan har min farfar och far tagit över, säger Bengt.
Torsten Hansson tog över Lindåkra i Haglösa efter sin far som dog 1963. Sex år tidigare hade han startat en maskinstation i mindre skala på gården men tog nu över hela verksamheten.
- Jag har två syskon men det var ingen av dem som var intresserad. Min far köpte gården 1931 av sin morbror som i sin tur hade köpt den, säger Torsten Hansson som alltså är tredje generationen i släkten att driva lantbruket.
Helt ointresserade av lantbruk var nu varken Bengt eller Torsten och båda hade gått i lantbruksskola i Åkarp respektive Svalöv. Från början hade de båda djur på sina gårdar.
- Jag hade slaktsvinsproduktion men slutade för 7-8 år sedan när priserna var dåliga, säger Torsten.
- Jag hade köttdjur de första åren men gick sedan över till svin. Det var inne på 60-talet, säger Bengt.
Efter att djuren försvunnit från gårdarna har det varit raps, spannmål och betor för hela slanten. När de tog över sina lantbruk höll den tekniska utvecklingen på att revolutionera lantbruket i grunden. Men fortfarande jobbade periodvis mycket folk på gårdarna och ute på betfälten.
Mekaniseringen av lantbruket har fortsatt med oförminskad styrka.
- Förr var det gott om folk ute på gårdarna men nu går bonden där ensam, säger Torsten.
- På en gård var där i alla fall en piga, två drängar och en ryktare. Sedan har jag lagt till sex gårdar och driver det med en man, säger Bengt.
Och gårdarna har växt. Båda började med 35 hektar åkermark var och har som mest brukat 125 respektive 200 hektar mark. I ungefär samma proportioner har det administrativa arbetet växt.
- Det är mycket pappersarbete. Momsredovisning, planering och inköp och ansökningar om EU-bidrag som ska fyllas i. Det är inte det allra lättaste, säger Bengt.
Kontakten lantbrukare emellan har med tiden blivit mindre och mindre. Då kunde man stå och snacka en timme eller dricka en kopp kaffe av det lite starkare slaget tillsammans.
- Det är inte som förr i tiden, säger Torsten.
- Man har inte tid att stå och snacka. Man hinner med mer om man sitter i traktorn, säger Bengt. Både Torsten och Bengt är i stort nöjda med yrkesvalet. Känslan av frihet och att sköta sig själv har varit viktigt.
Nu väntar en ännu större frihet. Torsten har arrenderat ut marken och ska bo kvar på gården i Haglösa. Bengt och hans fru May-Britt lämnar över både bostad och verksamhet till nästa generation.
- Jag tycker det är roligt det är min svågers påg som tar över, säger Bengt som nu letar lägenhet i Trelleborg eller Höllviken.
Att sluta jobba och sälja av alla maskiner var inget svårt beslut. Båda har jobbat en bra bit över den vanliga pensionsåldern och ska nu göra annat.
- Jag är glad för att resa, säger Bengt som fyller 70 i år.
- Jag ska spela lite golf och lyfta skrot, säger Torsten som är 73.
Men först ska de se alla maskiner gå under klubban på dagens auktion i Alstad.
Magnus Aspegren
0410-545 31
magnus. aspegren
@trelleborgsallehanda.se
