Två år vid makten: ”Ibland är det för jävligt”

Förra kommunalrådet Torbjörn Karlsson (S) brukade jämföra Trelleborgs kommun med en bil. När Moderaterna styrde kommunen under Ulf Bingsgård så menade Karlsson att kommunen inte riktigt hade växeln i och på sin höjd körde i trean. När han själv avslutade sin sejour som kommunalråd fyra år senare sa Torbjörn Karlsson att kommunen inte heller då kommit upp i mer än treans växel.

Vilken växel ligger Trelleborgs kommun i nu, Mikael Rubin?

– Jag skulle vilja säga att vi kör i overdrive. Men det är inte bara politikens förtjänst, utan vi har en organisation i kommunen som har förstått att vi vill ha leverans, säger han.

Det var också den tanken som skulle genomsyra politiken när Moderaterna och Kristdemokraterna, med hjälp av Sverigedemokraterna, tog över makten i januari 2019. Full fart framåt.

– Vi har satsat på genomförande. Detta är ingen kritik mot tidigare styren, men det kommer inte att fungera i dagens samhälle om man bara diskuterar hela tiden. Det är också en signal till dem som vill flytta hit och verka här, och även till dem som bor här. Det handlar om att visa att det händer saker här, och att visa stolthet och glädje över Trelleborgs utveckling.

Vissa menar att det gått alldeles för fort. Att man satsar för hårt på att få hit nya etableringar, och på nya infrastruktursatsningar. Att man kanske bygger för mycket, för storskaligt och på fel platser, och sedan ångrar sig i efterhand. Mikael Rubin håller inte med.

– Jag brukar jämföra med hur det lät när Öresundsbron skulle byggas. Då skulle fiskarna och fåglarna dö ut, och det skulle bli allmän katastrof. Jag tror inte någon skulle vilja vara utan Öresundsbron i dag.

När Moderaterna och Kristdemokraterna tillträdde så var det första man gjorde att strama åt budgeten kraftigt. I sitt första budgetförslag fick nämnderna inte mer pengar till sitt förfogande än året innan, 2018, trots ökade kostnader. Bildningsnämnden och socialnämnden fick nästan 100 miljoner mindre att röra sig med än vad de själva ansåg sig behöva. Kritiken från oppositionen var stenhård.

Två år senare räknar styret med ett rekordstort överskott 2020 på 112 miljoner kronor. Kritiken mot det som oppositionen kallar besparingar, och styret effektiviseringar, är fortfarande stundtals tuff. Kritikerna hävdar att man ger verksamheterna alldeles för lite pengar och den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna klubbade igenom inför 2019 är också den som ger minst pengar av alla till vård, skola och omsorg.

Detta trots att Mikael Rubin flera gånger fört fram att just vård, skola och omsorg är kommunens viktigaste områden. Det framhåller han fortfarande.

– 80 procent av verksamheten utgörs av vård och skola. Och när den verksamheten pågår alla timmar om dygnet, 365 dagar om året, så måste huvuduppgiften för politiken vara att se till att där alltid finns pengar. Allt annat, asfaltering av vägar och blomkrukor och sådant är inget vi måste göra, men vård och skola måste fungera, säger han.

Men hur förklarar du då att ni är de som vill lägga minst pengar av alla på skola och vård?

– De som säger så tror att det är en tävling om vem som lägger mest på det ena eller det andra. Tittar du på de olika budgetarna så ser du att skillnaderna är minimala. Då räknar jag inte med S och MP, för det är socialistiska budgetar. Men i de borgerliga partiernas budgetar skiljer det bara någon miljon hit och dit. Men det förstoras upp i debatten som att det är enorma skillnader.

Att det nu finns en budget i balans, och ett rekordartat överskott är något som Mikael Rubin är väldigt nöjd med. Han tycker inte, till skillnad från delar av oppositionen, att det går för bra och att man lägger pengar på hög i stället för att skjuta in dem i verksamheten.

– Det finns ingen ekonomisk kompetens i det uttalandet, det är bara ett politiskt fuskspel för att få det att låta som att vi inte lägger pengarna på rätt saker. Kommunen måste ha ett överskott varje år för att inte nästa generation ska betala för det vi gör i dag.

Förutom en ekonomi i balans tycker Mikael Rubin att det viktigaste som hänt de första två åren är framgångarna i kontakterna med statliga myndigheter. Dels överenskommelsen med Trafikverket, som visserligen inte löst infartsproblematiken i ett längre perspektiv, men som Mikael Rubin ändå ser som ett viktigt steg in i framtiden.

– När vi genomför ett så stort projekt, som kanske innebär 10 000 till 15 000 nya invånare, så kan vi inte göra det i oenighet med en statlig myndighet. Det är faktumet att vi nu har en dialog som är det viktiga för mig, inte exakt vad som står i överenskommelsen.

Även avsiktsförklaringen med Kriminalvården om att förlägga ett fängelse öster om Trelleborg är en mycket viktigt framtidssatsning, anser Mikael Rubin.

– Att få hit en statlig myndighet är oerhört bra för kommunen. Vi pratar om 400-500 arbetstillfällen av olika slag, och det ger stora möjligheter för det lokala näringslivet att leverera tjänster.

Det som han är mindre nöjd med är att man inte ännu fått bukt med brottsligheten och ungdomars utsatthet.

– Att vi inte har kommit till rätta med den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar är ett misslyckande, inte bara för politiker och tjänstemän utan för hela samhället. Där har vi inte nått fram och det är en katastrof, säger Mikael Rubin och avslöjar vad han vill ska hända de kommande två åren:

– Vi håller på att titta på att öka stödet till utsatta familjer. Och på hur vi skulle kunna få mer resurser lokalt till barn- och ungdomspsykiatrin. Det är en regional fråga men vi ska fundera på hur vi som kommun ska kunna hjälpa till för att beta av köerna.

Ett bakslag var folkomröstningen om hamninfarten, som ska genomföras fast styret var högljutt emot. Men nu säger Mikael Rubin att han ser fram emot omröstningen, som ska hållas i samband med valet 2022.

– Många av de jag träffar som skrev på för en folkomröstning gjorde det för att de vill ha en östlig hamninfart. De vill få slut på tjafset och få ringvägen byggd. Det blev jag väldigt förvånad över, jag hade inte kunnat gissa det om jag så fått en halv miljon. Nu är jag jättetaggad på folkomröstningen, säger Mikael Rubin.

De stora, och i bland också kontroversiella besluten har gjort att kommunalrådet i bland fått mycket kritik, och blivit angripen på sociala medier. Till viss del kanske för att han syns mycket utåt och själv haft en stundtals tuff framtoning i debatten.

– Det är ett otroligt fokus på vad den där Rubin hittar på i stället för på sakfrågan. Vad vi än gör så tror folk att det är jag ensam som ligger bakom, och då tycker de att det är fel oavsett om det egentligen är bra eller dåligt. Folk är så oerhört snabba på att döma efter en rubrik i TA eller något de läst på Facebook, det är jag lite överraskad över.

Hur känns den delen av jobbet? Att vara så påpassad?

– I bland är det för jävligt. I början ville jag svara på alla inlägg, men nu kommenterar jag bara om det skrivs rena faktafel, säger Mikael Rubin och berättar att det värsta han vet är de som han kallar ”självutnämnda experter”, som kan ha tvärsäkra åsikter om något som tjänstemän jobbat med i flera år.

– Det är klart att folk ska få lov att ha en åsikt, men jag kan bli förbannad när de bygger åsikterna på rena felaktigheter. Det är 15-20 personer som klagar på allt som kommunen gör och det hade inte spelat någon roll om vi hade sänkt skatten eller om vi hade dubblerat anslaget till socialnämnden, de hade klagat ändå. Men jag upplever att den stora majoriteten har förståelse för vad det är vi försöker göra, och är glada att det händer något i Trelleborg.

Den andra halvan av mandatperioden ska också präglas av leverans, menar Mikael Rubin, och talar om att höja skolpengen och öka bemanningen inom äldreomsorgen. Men den närmaste tiden är också en förberedelse inför valet 2022.

– Jag ser framför mig ett valresultat 2022 där moderater och sverigedemokrater är så pass stora att vi har egen majoritet. Då kan vi fortsätta styra med till exempel KD och även ta med någon annan i styret. Det enda som är viktigt för mig är att vi inte återgår till ett socialdemokratiskt styre.

Sverigedemokraterna agerar ju stödparti till er under den här mandatperioden, men hur mycket makt har SD egentligen?

– Som största parti ska de förstås påverka politiken mycket. De sitter ju i presidierna till exempel. Jag kan inte säga en viss procentandel, men jag kan säga att vi har en mycket bra dialog. Helmuth Petersén och Sverigedemokraterna har varit väldigt duktiga på att ta på offerkoftan och har fått många väljare på grund av det. Därför tycker vi att det är bättre att de får vara med och ta ansvar för en del av politiken.

Och hur ser Mikael Rubin på sin egen roll, vill han fortsätta vara kommunalråd i fyra år till? Han funderar lite.

– Ja, om jag pallar de här två kommande åren. Jag är väldigt påpassad och det är väldigt stort fokus på mig som individ. Jag klarar det än så länge, men jag vet inte om jag klarar två år till. Jag tar gärna en fyraårsperiod till, men sen får det vara slut.