Trelleborgsskolor ändrar inte rutiner efter larmrapport

I förra veckan kom den omfattande rapporten om antimobbningsmetoder inom skolan. Skolverket dömer ut samtliga metoder. Att använda sig av kamratstödjare har visat sig vara meningslöst eller riskerar till och med att öka mobbning, anser Skolverket. Iallafall om man följer det så kallade Friendsprogrammet till punkt och pricka.

Det bästa är att inte följa ett antimobbingprogram utan skapa sina egna rutiner efter varje skolas förutsättning.

TA har talat med tre skolor som har kamratstödjare eller kamratråd. De tycker att deras antimobbningsarbete går bra.

– Jag har alltid varit skeptisk mot att låsa mig vid ett program. Våra kamratstödjare har inte kravet att stoppa mobbning, säger rektor Elisabeth Ottosson på Vannhögsskolan.

Kamratstödjarna på hennes skola ska mest observera och tar sedan upp vad de anser är att problem med en antimobbninggrupp som består av lärare. Skolverket varnar för att låta eleverna själva utse kamratstödjare eftersom det då blir en popularitetstävling och ger eleverna status. På Vannhögsskolan väljs kamratstödjare ut på samma sätt.

– Men det blir inte så. Det finns så mycket att engagera sig i på skolan i övrigt: matråd, idrottsråd och så vidare. Kamratstödjare får inte någon särställning.

Hon säger att problem med mobbning finns på skolan. Men samtidigt märker hon att det går att bekämpa.

– Det går i vågor. När vi märker att det förekommer bekämpar vi det. Men så börjar det någon annanstans, säger hon.

På Lillevångsskolan har man sedan länge plockat det man tycker är bra från olika antimobbningsmetoder. Friends och Farstamodellen har inspirerat dem.

– Detta är alltid en pågående diskussion hur man ska jobba mot mobbning. Men vi använder inte en metod rakt av. Det kan dock hända att vi ändrar på något, när vi gått igenom utredningen, säger rektor Magnus Meijer.

Kamratstödjarna väljs inte ut av elever utan får själva anmäla sig. De har ingen angivande roll utan ska berätta vad de upplever är problem på skolan och visa var på skolgården som det är otryggt.

På Serresjöskolan har man tidigare använt sig av Friendsmetoden. Men numera har kamratstödjarna blivit ett kamratråd som håller kontakt med lärarna och jobbar tillsammans för att på olika sätt jobba mot mobbning. I dag ser rektor Anette Öhman inte någon tendens på mobbning på skolan.

– Nej, vi använder oss inte av någon metod. Vi jobbar mycket med förebyggande arbete. Och när något händer tar vi tag i det direkt. Alla vuxna jobbar gemensamt, säger hon.