Tänkt bibana blev till slut huvudspår

På 1860-talet fördes livliga diskussioner om de kommande järnvägssträckningarna i Skåne. En linje till Trelleborg föreslogs som bibana till järnvägen mellan Malmö-Ystad. Men ingenting hände. Under tiden hade planer uppstått på en järnväg mellan Lund och Trelleborg. I en tidningsartikel från 1872 berättas att "ett mycket stort och mycket mäktigt jernvägsintresse i dessa dagar börjat röra på sig efter någon tids vila, nämligen linien Lund-Klågerup-Hyby-Börringe-Anderslöf och Trelleborg".

Rykten gick att tyskarna var beredda att finansiera linjen för att få en snabb och bekväm väg från Rügen till Sverige och Norge. Men ryktena var ogrundade.

I stället togs initiativ till en järnväg med kortaste vägen mellan Lund och Trelleborg via Svedala utav enskilda personer bland andra Frans Malmros, Johan Kock och konsularagenten Carl Smith. Tillsammans med två representanter från Lund beslöt man 1872 att söka koncession för en normalspårig järnväg mellan Lund och Trelleborg.

1873 bildades Lund-Trelleborgs järnvägsaktiebolag, LTJ och i slutet av februari året därpå började man bygga banan. En sträcka vid Hyby sågs som den svåraste att anlägga och det var här man började. I genomsnitt arbetade 486 man dagligen med järnvägen.

Någon riktig station ansåg man sig inte ha råd med i Trelleborg. I stället hyste man expedition och biljettförsäljning provisoriskt i ett godsmagasin strax öster om den nuvarande järnvägsstationen.

Invigningen av banan kunde hållas den 23 juli 1875. Vid invigningen fick de inbjudna gästerna åka fram och åter mellan Lund och Trelleborg med middag i Trelleborg. Loket "Agardh", döpt efter styrelsens ordförande professor JG Agardh, drog 16 sammankopplade vagnar. Det väckte stor uppmärksamhet i de byar och samhällen som passerades. När järnvägen öppnades mellan Lund och Trelleborg räknade man inte med att få konkurrens. För resenärer mellan Trelleborg och Malmö gick det ju att byta tåg i Svedala. Men den 20 juli 1886 öppnades Malmö-Trelleborgs järnväg, MTJ. De båda olika järnvägsbolagen kunde inte komma överens om ersättning för att MTJ skulle kunna använda den befintliga stationen i Trelleborg. Frågan fick i stället avgöras av kungen.

År 1890 öppnades ännu en järnväg som anslöts till Trelleborgs station, Trelleborg-Klagstorp (senare Trelleborg-Rydsgård). År 1886 utökades Trelleborg-Lund med sträckan mellan Lund och Kävlinge. Ytterligare sju år senare bildades Kävlinge-Landskrona järnväg och en överenskommelse träffades om att köra gemensamma tåg mellan Trelleborg och Landskrona.

Efter att den svenska och tyska staten kommit överens om att upprätta en sjöpostförbindelse mellan Trelleborg och Sassnitz inleddes förhandlingar om att LTJ skulle ombesörja den så kallade kontinentaltrafiken mellan Lund och Trelleborg. Tågen skulle sedan gå vidare hela vägen till Stockholm. År 1896 träffade LTJ en överenskommelse med kungliga järnvägsstyrelsen som innebar att man skulle sköta trafiken och åtog sig att uppföra ett stationshus vid hamnen i Trelleborg som krävdes för den nya trafikens behov.

1896 började man bygga det nuvarande stationshuset i Trelleborg men det blev kraftigt försenat och under tiden skedde expediering av tåg och resande från en särskild paviljong i hamnen. Hösten 1898 kunde stationen tillslut öppnas. Paviljongen flyttades senare till Bökebergsslätt.

Men det dröjde inte länge förrän staten gav koncession åt en ny järnväg mellan Malmö och Trelleborg för järnvägsbolaget Malmö-Kontinenten. Det nya bolaget fick ensamrätt till kontinentaltrafiken och avtalet med LTJ sades upp.

År 1940 tog Statens järnvägar över LTJ och 20 år senare lades linjen ned.