Studenterna tog studenten

BILD: TOMAS NYBERG Kön till toaletterna ringlar lång. Klockan är fem minuter i fem och snart är det dags att rusa ut och möta folkhavet på gården utanför. Söderslättsgymnasiet sjuder i denna frihetens timme. - Var finns en spegel, jag måste få tag på en spegel, utbrister en snar studentska medan hon skyndar ut från toaletten, uppenbarligen spegellös. På ett bord bredvid kön ligger en mängd väskor, påsar, tutor och andra persedlar lappade med namn och klass. Hämtas senast klockan 18, upplyser ett anslag. Då är det nämligen över, tre års skolgång. Klockan är en minut i fem och det dånar i trapphuset. Klass efter klass står beredd att i tur och ordning springa ut. Eleverna fördriver inte sin väntan med tystnad. Rutinerade lärare jobbar med hörselskydd denna dag. Klass Op3 står först i tur. - O P tre, tja lala lala! vrålar de .- Dags att byta linje nu, kommer svaret uppifrån trapphuset. Skolans vaktmästare går ut på trappan och presenterar skolans bidrag till vården innan portarna slåss upp och starskottet går för tjurrusningen ut på trappan. Till vänster om utgången står Söderslätts Musikkår och spelar den årliga studentsången, en otacksam uppgift eftersom klass efter klass gör sitt bästa att överrösta "studentens lyckliga dar" med egna, mer slagkraftiga hejarramsor. Teknikerna är många, elprogrammets glädjebröl, den lilla klassen bilmekanikers kramkalas eller Hp3a:s ärliga försök att faktiskt sjunga med orkestern. Klockan är nästan sex och de sista studenterna lullar champagnerusiga vidare till Stortorget där traktorer med släp väntar för den årliga kortegen. Att äntra en traktor i kortkort och behängd med allsköns blomster, nallar och flaskor kräver sin mästare. Men denna festens dag är alla mästare.