Stig byggde sin drömbil

Arton år gammal köpte han in sig på den Fiat från 1927 som hans tio år äldre bror Alve hade införskaffat. - Det var den första Fiaten som hade växelspak inuti bilen. Högerstyrd var den ju också eftersom den kom från Italien. Hundra kronor fick Stig Ohlsson betala för att bli delägare. Därefter började bröderna sitt projekt med att förvandla Fiaten till en fräck cabriolet med sportig look. - Vi tog av karossen och behöll chassit, hjulen och motorn. Sedan byggde vi en helt ny kaross. Alves fru Enid, som var en mycket duktig sömmerska, sydde suffletten. Till sist fick vi målat den på Johnssons billackering. På dagarna jobbade bröderna som bilreparatörer hos deras far, Oskar Ohlsson, som hade en verkstad. Kvällar och all fritid gick åt för att sätta i ordning ögonstenen. Det tog dem sju månader att genomföra projektet och i januari 1939 kunde de äntligen provköra den sportiga skönheten på vägarna kring Trelleborg. - Den gick ju inte jättesnabbt precis, max 110 kilometer i timmen, men den blev fin, minns Stig Ohlsson och berättar om semesterturer långt in i Småland i den tvåsitsiga bilen. Stig Olsson och hans bror fortsatte att arbeta med bilreparationer i faderns firma fram till 1952. Då köpte de en tomt av Trelleborgs kommun på Ryttaregatan. Där byggde de upp en buss- och bilverkstad som de drev gemensamt fram till Alve Olssons pension 1976. De reparerade alla slags bilar, men hade specialavtal med Leyland Morris. Stig Ohlsson tycker att bilägare är mer insatta i sina bilar i dag är på 50- 60-talet. - Då var det få som visste någonting om hur motorerna fungerar. Folk sköter mer om sina bilar i dag, kan mer och vågar ge sig i kast med reparationer. Samtidigt tycker han att bilarna också blivit allt mer komplicerade. - Ja, nu när allt är så datoriserat blir det allt svårare. Bilbesiktningens inträde blev en bra inkomstkälla för bröderna. - Ja, det är klart att det blev mer jobb när man var tvungen att besiktiga bilen. Även på semestrarna hade Stig Ohlsson svårt att släppa sitt stora bilintresse. Han gav sig tidigt i väg på långa bilsemestrar. - Jag och min fru åkte ner i Europa på en 652 mil lång bilsemester 1956. Då åkte vi i en Ford Junior av 1955 års modell. Eftersom Sverige fortfarande hade högertrafik då, blev det ju lite knepigare att köra på kontinenten. Han visar svart-vita bilder från 50-talets Europa. Ett Venedig långt ifrån lika exploaterat som i dag, där Stigs fru Elsie står leende på Markusplatsen. Schweiz, Tyskland och andra platser finns också förevigade i hans tjocka album. - Det har blivit många bilresor sedan dess. Jag har räknat ut att jag kört ungefär 130 000 mil sedan jag fick mitt körkort för 65 år sedan. Även om Stig Olsson har gått i pension för länge sedan har han bilintresset kvar. Nuförtiden kör han japanskt, men ägnar särskild omsorg åt sonen "Atlas" Zapfes klenod som står hemma i garaget. När han drar av skynket från den smäckra svarta Corvetten och öppnar motorhuven syns det direkt. Här har en skicklig mekaniker varit framme. Och trots sina 84 år har Stig Ohlsson inga problem med att hjälpa sonen att köra den till besiktningen då och då. - Det gäller att ha blivit begåvad med bra syn och hörsel. Det har jag.