Annons

"Språket och identiteten hör ihop"

Laila Stenberg har alltid varit väldigt stolt över sitt samiska ursprung. I ettan och tvåan var hon inkvarterad på en samisk skola 12 mil hemifrån, men större delen av skolåren tillbringade hon på en svensk grundskola. I dag är Laila rektor för två av Sveriges fem sameskolor.
Trelleborg • Publicerad 25 maj 2009
Laila Stenberg är rektor för två av fem sameskolor, i Karesuando och i Kiruna. Foto: Sofia Frennesson
Laila Stenberg är rektor för två av fem sameskolor, i Karesuando och i Kiruna. Foto: Sofia FrennessonFoto: 

På bottenvåningen i det som förr var internat leker Hilding Marainen med kompisarna Lars-Johannes Labba och Mårten Valkaepää. På golvet ligger ett stort gosedjur slängt. Det ser ut som en häst men vid en närmare titt ser man att det är en ren, med en lasso runt hornen.

Lars-Johannes, Mårten och Hilding är tre av tolv barn på den samiska förskolan i Karesuando. I årskurserna ett till sex går ytterligare 38 barn. Förr innehöll huset bostäder för barnen som hade så långt till skolan att de fick inkvarteras där under veckorna.

Annons

Skolans rektor Laila är något så ovanligt som en inflyttad Karesuandobo. I den lilla byn med ungefär 400 invånare är de flesta födda där. Laila, som är född och uppvuxen i en ännu mindre by utanför Kiruna, kom till Karesuando 1986. Att hon ska arbeta inom skolan har det aldrig varit några tveksamheter kring.

– Jag har alltid lekt lärare. Jag lärde min lillasyster att läsa när hon var fem år, berättar hon.

Under karriären har hon hunnit arbeta både i den svenska och den samiska skolan. Rektor i Karesuando har hon varit sedan 2002. För fyra år sedan tillkom även rektorstjänsten för sameskolan i Kiruna.

Laila pratar mycket om hur viktig sameskolan är. Själv hade hon bara möjlighet att gå i nomadskolan, som den hette på den tiden, under två av sina skolår.

– Det är viktigt att få känna trygghet, att slippa förklara sig och sitt ursprung. Jag har haft tur som har haft bra lärare och stöttande föräldrar.

Lailas kontor och lärarrummen finns i huset som ligger intill det gamla internatet. Där håller också 1-2:orna och 3-4:orna till. De senare håller just nu på att lära sig vad olika fiskeredskap heter. På samiska förstås, all undervisning sker på samiska.

Bara några meter från sameskolan ligger den svenska grundskolan. Där går ännu färre elever än på sameskolan. Just det här läsåret har alla med rätt att välja sameskolan gjort det. Eftersom det inte finns något högstadium för samiska elever i Karesuando läser man de tre åren på den svenska skolan, med integrerad sameundervisning.

Trots att Laila själv inte fick möjligheten att lära sig om sin kultur i skolan känner hon inte att hon missade något. Hennes mamma har alltid varit mycket intresserad av den samiska kulturen och det har smittat av sig. Genom sameskolan sprider Laila i sin tur kunskaperna till samiska barn, som i många fall inte kan samiska innan de börjar på skolan.

– Språket och identiteten hör ihop. Det är viktigt. Här får de läsa mycket mer samiska än vad de kunnat göra om de gått i vanlig grundskola och haft hemspråk.

Utöver lärarbehörighet ska man också kunna samiska samt känna till de samiska traditionerna för att få anställning på skolan. Förutom de vanliga ämnena läser eleverna också samisk slöjd samt samisk NO och SO. Man går efter samma läroplan som övriga grundskoleelever i landet, men timplanen är mer omfattande, vilket betyder att dagarna blir längre.

Annons

Något annat som skiljer sameskolan från svenska grundskolan är att sameeleverna är utomhus mer.

– Vi har det som policy. Vi ska vara ute mycket, om det inte är extremt kallt. Eleverna är vana vid det hemifrån, berättar Laila.

På vårterminen kan gymnastiktimmarna bestå av både skid- och skridskoåkning. Då börjar det bli mildare även om snön brukar ligga kvar tills någon gång i maj. Just det här läsåret har gymnastiken utökats så att eleverna har dubbelt så mycket idrott på schemat. Det är ett försök att få eleverna att röra på sig i stället för att sitta inne framför datorn eller tv:n.

– Trots att utelivet finns i vår bakgrund lockas ju även de samiska barnen av det, menar Laila.

Även språket påverkas i en värld där tekniken tar allt mer plats. Via medierna blir både engelska och svenska allt mer exponerat hos samerna.

– Många tycker att eleverna skulle prata mer samiska, men det händer bara genom att lärarna gör det, menar Laila.

Hon menar att många av barnen har samiskan som ett passivt språk. De kan och förstår det, men använder det inte. Själv är hon uppvuxen med ursprungsspråket hemma. Fast svenskan fick hon "jämsides", som hon säger. I dag tänker hon inte på vilket av språken hon använder. Det beror helt enkelt på vem hon pratar med.

Laila påpekar flera gånger vikten av att sameskolan finns. Hon är glad att ansvaret ligger hos staten och inte på kommunnivå som med den svenska skolan. Risken är annars att det inte funnits några sameskolor alls.

– Om inte skolan hjälper till kanske kunskapen om samerna dör ut. Allt kan inte skolan göra, men en del kan vi. Sameskolan kommer att finnas kvar så länge samerna vill att den ska finnas, säger hon.

Fanny Johansson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons