Spelkorten för dem samman

Det är en ovanligt fin och ljummen måndagskväll i maj och dörren till PRO:s lokal på Östergatan står öppen för vädring. I det stora rummet står bord uppställda med fyra spelare runt varje. 28 deltagare är upptagna med samma sak - canasta. Ett lågt mummel hörs från borden. Trots det stora antalet spelare i lokalen är det dålig uppslutning. Det brukar vara närmare 40 personer.

– Det är nog vädret som gör att en del inte är här i dag, säger Gert Persson.

Han är en av fyra cirkelledare och får denna kväll stå över att själv spela. Istället håller han koll på klockan. Deltagarna hinner med tre spel under kvällen som börjar klockan fem och slutar halv nio. En fika klämmer de in också.

– Vi har arrangerat dessa måndagskvällar i många år. Vi började i källaren på Engelbrektsgatan. Sedan 2,5 år är vi här.

Själv har Gert Persson spelat canasta i 50 år. Han tävlade tillsammans med sin fru under många år. Då spelade de i en canastaklubb i Malmö. Men när de blev pensionärer slutade de.

– Det blev för dyrt att köra till Malmö. Nu håller jag i detta istället, säger han.

Canastaspelet inom PRO handlar inte så mycket om att tävla. Istället är det den sociala biten som lockar mest. Ingen får spela med sin man eller fru. Istället lottas platserna ut inför varje spel så att det ska bli så blandat som möjligt.

– Jag har spelat i tre, fyra år. Från början kunde jag ingenting, säger Bo Nilsson vid ett bord.

– Inte jag heller när jag började. Jag fick sitta bredvid och kolla så att jag lärde mig, berättar bordsgrannen Birgit Larsson.

Har ni blivit skickliga spelare nu efter så lång tid?

– Nja, säger Bo Nilsson och skrattar.

– Det handlar ju så mycket om att ha tur med korten, säger Birgit Larsson.