Sparkrav kan ge färre lärare
Efter att kommunstyrelsen kommit med budgetförslaget för 2010 i förra veckan står det klart att alla nämnder tvingas spara pengar. På skolförvaltningen arbetar man just nu med en konsekvensbeskrivning där man tittar på hur sparkraven kan drabba verksamheten.
– Vi vet ju inte det riktigt hur det blir eftersom kommunfullmäktige inte tagit beslutet än, men sammantaget handlar det om att spara ungefär 20-24 miljoner. Den här beskrivningen är därför bara i runda slängar, säger skolchefen Barbro Melander.
Bland annat förutspår förvaltningen att antalet speciallärare kommer att bli färre och att minst en resursskola får avvecklas - trots att det finns ett ökat behov. Flera klassrum i paviljonger kan också försvinna.
Även när det gäller storleken på klasserna och barngrupperna i förskola, skola och fritids är förändringar att vänta. Var elfte tjänst inom både förskola och skola kan dras in genom att pensionsavgångar och vikariat inte ersätts - vilket gör att grupperna blir större.
– Vi ligger inte så bra till jämfört med riket när det gäller lärartäthet idag så jag förstår att man kan känna en oro inför att de siffrorna ska bli sämre, säger Barbro Melander.
Konsekvenserna av besparingarna gör i sin tur att det kan bli svårt att nå upp till skolplanens mål om att 94 procent av eleverna som slutar nionde klass ska vara behöriga till gymnasiet nästa vårtermin.
– Vi tittar ju alltid på vilka områden vi kan spara utan att det skadar verksamheten i form av lärartäthet och storleken på klasserna. Det kommer vi naturligtvis inte att klara fullt ut den här gången eftersom det handlar om så mycket pengar, säger Barbro Melander.
Även arbetsmaterial påverkas av sparkraven. Införandet av nya läromedel som smartboards och bärbara datorer kan försenas samtidigt som utvecklingsarbetet och kompetensarbetet minimeras.
– Vi ska räkna ordentligt på det här nu och sedan presentera det för nämnden, säger Barbro Melander.
