Skånska skrönor i Anderslöv
BILD: CLAES NYBERG Sigge Cederlund, numera pensionerad skådespelare som förr tillhörde Skånska teatern, kom till servicecentret laddad med Piratenskrönor och egna berättelser, som han bland annat samlat på sig under sin tid som färghandlare i Sjöbo. - Fråga vad du vill, sa Sigge före föredraget. Kan jag inte svara så ljuger jag, i Piratens anda! Sigge Cederlund far runt en hel del och berättar historier, inte bara i Skåne. - Jag är ute tre gånger i veckan, ungefär, berättade han. Jag har aldrig jobbat så mycket i mitt liv, som nu när jag blivit pensionär. - Men det enda jobbiga är egentligen att behöva köra långt, berättar han. Att träffa publiken och hålla själva föredraget, det är bara stimulerande. Att föredragen är uppskattade märks inte minst på de kommentarer han får höra. Att hitta en föredragshållare är inte svårt, säger folk i bygdeföreningarna - men att dessutom hitta en som är rolig. Självklart berättar Sigge Cederlund sina skrönor på skånska. Han är ju född i Sjöbo, bor numera i Lund och var en av dem som grundade Piratensällskapet för 22 år sedan. - Det är lustigt. Läser jag en dikt på grov skånska så skrattar folk. Men läser jag samma sak på rikssvenska så är det inte ett dugg roligt. Så berättar Sigge för de 60-talet åhörarna den mörka och makabra historien som morfars far i Sjöbo, som under det tidiga 1800-talet förfrös tårna och drabbades av kallbrand. Tillkallad läkare svimmade när han skulle amputera fötterna. När patienten, som senare skulle bli känd som "Stumpa-Anders", förstod att läkaren inte skulle klara jobbet ryckte han till sig sågen - och kapade själv båda sina fötter. - Tror ni det är sant eller en skröna? undrade Sigge. - Det måste vara en skröna, gissade en dam, med tillägget "hoppas jag". - Nej, det är alldeles sant, försäkrade Sigge Cederlund. Och ändå gick Stumpa-Anders till marknaden i Malmö och sålde kor, en gång om året.
