Skadad sparvhök vilar hos Jessica

KFV, Katastrofhjälp fåglar och vilt, rycker ut när någon hittat skadade djur och ringt polisen. I Trelleborgs kommun är Thomas och Jessica hittills ensamma om att rycka ut. Som de gjorde i torsdags, när en sparvhök dunsade in i ett terassfönster i Simremarken, lurad av spegelbilder av himlen.

– Han är inte så pass bra att han kan sitta på pinne än, men han kommer att repa sig, säger Jessica.

– Hade han fått en allvarligare hjärnskada så hade pupillerna varit olika stora, förklarar hon.

Nu får sparvhöken, som djurräddarna avsiktligt låtit bli att döpa för att inte fästa sig vid honom, inga sparvar till frukost, bara små bitar nötkött. När han repat sig ska han flyttas till KFV:s voljär på Näset, som är stor nog för flygträning. Sedan ska han släppas ut.

Jessica lärde sig grunderna för att ta hand om skadat vilt på en KFV-kurs i höstas.

– Jag väntade mig nog lite att nästan lära mig trolla för att rädda djuren, säger Jessica. Så var det ju inte - men nu vet jag i alla fall hur de ska behandlas och matas.

Man blir inte "djurräddare" för att spela hjälte, poängterar Jessica, utan för djurens skull.

– Ofta är det vi människor som är skyldiga till att djuren skadats, och då kan vi ta hand om dem också, tycker hon.

Hon berättar om en skarv som var illa däran och hade svalt ned en fiskekrok djupt i halsen.

– Vi visste verkligen inte vad vi skulle göra. Men vi lyckades böja ut kroken genom halsen så att vi kunde klippa av hullingen.

– Två dagar senare var den frisk. Och det kändes bra!

Ibland kan viltet inte räddas. Då får djurvännerna Thomas och Jessica Åberg utdela nådastöten.

– Det låter grymt, men det är också något som ingår, förklarar Jessica. Om alternativet är mer plågsamt, att släppa ut djuren och låta dem självdö, då är det bättre att avliva.

Lars Thulin

0410-545 20

Lars.thulin@allehandasyd.se