Sillen var Beddinges centrum
Bengt Kilåker, till vardags kökschef på hotell Jägersro i Malmö, beräknar att det åt 400 sillamackor under de tre timmar som Fiskets dag varar.
– Det är omkring 25 kilo sill, förklarar han. Den längsta kön är till sillståndet.
Filmvisning från tiden när fisket var ett levebröd, loppmarknad, lotterier, kaffetält, sillatält, spelmansmusik och lite annan försäljning vid garnhuset och på strandängarna gjorde att både sommarboende och åretruntboende samlades vid havet där solen sken trots väderleksprognoserna.
Berndt Nilsson passade på att äta en sillamacka. Han har fiskat på kusten här och snipan, TG 24, han är delägare visades också upp.
– Den är byggd av Malte Göransson, berättade han. Sådant hantverk finns inte längre.
Snipan visades tillsammans med gamla fiskeredskap, sillagarn, krok, sjöstövlar i läder med toffelfot och taljor i trä.
– Förr fanns det hur mycket ål som helst här på kusten, berättar han. Vi kunde ha fyra sumpar fulla, med tre ton i varje. Danska uppköpare bråkade om att få köpa av oss.
Det fiske Berndt Nilsson ägnade sig åt finns inte mer, när säsongerna bestämde vad man inriktade sig på, sill, torsk, ål och däremellan lax och plattfisk.
– Då var det blanklax och bra kvalitet, säger han. Den man får nu är inte mycket att äta.
Han sörjer fiskets minskning.
– Nu är det nästan bara torsk man tar, säger han. Man undrar ju om Östersjön ska dö ut. Visst blommade algerna förr också men de var inte giftiga.
Berndt Nilsson är fortfarande delägare i TG 24 men hon har inte varit i vattnet på flera år utan står på en kärra uppe på land.
Mellan tälten fortsatte besökarna att trängas, träffa bekanta och prata med varandra.
Christer Hansson
0410-545 42
christer.hansson@allehandasyd.se