Sanktionsavgift har skapat GDPR-rädsla
Juristen Ulrika Harnesk på Datainspektionen har fått svara på en hel del frågor från kommuner angående hur de ska göra med arkiveringen av dokument och bilder efter det att GDPR-förordningen infördes i våras.
– Det finns en sanktionsavgift förbunden med att bryta mot direktivet, och det märker vi har medfört en rädsla och kanske skapat en väldig försiktighet bland svenska myndigheter, säger Ulrika Harnesk.
Många kommuner har som Trelleborg bestämt sig för att radera foton. Men en så stor mängd som 19 000 bilder har Ulrika Harnesk aldrig hört talas om tidigare. Hon har dock svårt att avgöra om kommunen gjort rätt eller fel:
– Allmänna handlingar kan innehålla bilder, och de får inte raderas utan ska i allmänhet arkiveras, påpekar hon. Och kan man säga att bildhanteringen är nödvändig för att utföra en uppgift, som exempelvis att informera medborgarna, då kan man spara och använda bilder. Även om innehållet i bilderna och sammanhanget kan påverka bedömningen.
– Frågan som en kommun får ställa sig är om ett visst material är nödvändigt för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller ej. Och Trelleborgs kommun verkar ju i alla fall ha tagit uppgiften på allvar, gått igenom arkivet och gjort en bedömning.
Även i grannkommunen Vellinge har kommunikationsenheten rensat i bildarkivet.
– Det handlar om en större mängd bilder, om än kanske inte tusentals, där man kunnat se individer, berättar kommunikationschef Jenny Reijman Ehle.
– Den stora förändringen med GDPR upplever jag annars är hur vi får jobba med bilder nu och framöver, fortsätter hon. Foton måste tas så att man antingen inte kan identifiera folk, eller så får man be om deras medgivande i skriftlig form.
