Rivstart för vårbruket men svårt för höstvetet
– På de åren jag har hållit på så har jag aldrig varit klar så här tidigt. I stort sett allting var klart före månadsskiftet mars-april. Så det har gått jättefint, säger Jeppa Olanders, lantbrukare i Hemmesdynge.
Redan för tre veckor sedan var hans vårbruk färdigt. Att det sedan har varit en period med en del nederbörd och kallare väderlek ser han bara som en fördel.
– Det är bra för då rotar sig kornet bättre, förklarar han.
Även Anders Hempel som har sina odlingar strax nordväst om Trelleborg är nöjd med vårbruket.
– Det har varit rent sagolikt. Vi har i princip fått ner det mesta i mars månad. Det är det bekvämaste vårbruket under mina 20 år som lantbrukare, säger han.
Samtidigt är han lite orolig för att nattfrosten som nu dröjt sig kvar ska ge problem med betorna.
– Får de för mycket frost nu så kan de börja sätta frö och det är inget roligt scenario, säger han.
Han hade lyckan på sin sida när det gäller det höstsådda vetet.
– Jag har haft turen att ha sorter som klarat sig, säger han.
Olof Rempe i Gylle har däremot en del höstvete som drabbades. Men han har valt att inte plöja upp något iallafall.
– Det har varit gränsfall och det är lite jobbigt, säger han.
Hushållningssällskapet i Malmöhus har ett sortförsök strax norr om Smygehamn och där syns det tydligt att olika sorter har klarat köldknäppen i februari olika bra. Fältet som har odlats med 49 olika vetesorter är rutigt likt ett schackbräde. I vissa rutor är det grönt och frodigt. I andra glest mellan stråna och i ytterligare ett par fält ligger de små vetestråna till synes livlösa.
– Det som är lite ovanligt i år är att det man förväntat sig kunde ha gått illa har klarat sig och det som varit beprövat har det gått illa för. Det är en klar skillnad i sortimentet, säger Nils Yngveson, lantmästare och seniorkonsult hos HIR Malmöhus.
Han uppskattar att mellan 30 och 40 procent av det höstsådda vetet har skadats av vintern. 10 av försökets 49 sorter har blivit riktigt dåligt. En av dessa är Boomer som är en vanlig sort på Söderslätt.
– Den har gått i skogen i många fall.
Inte heller Opus, en normalt mycket härdig sort som används till vodkaframställning, klarade vintern på Söderslätt.
– Tyvärr gick den inte så bra vilket är förvånande, säger Nils Yngveson.
Bäst har det gått för en ännu ej namngiven sort men enligt Nils Yngveson ska den döpas till Memory.
– Det är en tysk vetesort som ägs av ett franskt företag. Det var ingen som hade trott att den skulle gå så bra, säger han.
Problemen med höstvetet har inte bara drabbat Sverige. Enligt Nils Yngveson fick stora delar av Europa samma problem med väldigt låga temperaturer samtidigt som det var barmark.
– Det kommer att påverka spannmålspriserna rätt så mycket. Exakt hur mycket går däremot inte att säga redan nu, säger han.
