Riksantikvarieämbetet kritisk till rivning

Det är Hammarlövs kyrkliga samfällighet som överklagat kammarrättens avslag på rivningsbegäran till regeringsrätten. Riksantikvarieämbetet listar värdena hos kyrkobyggnaden. Den är ett vittnesbörd om hur samhället förändrades kring förra sekelskiftet. Den är ett markant landmärke och en del i en miljö med bland annat en kyrkogård som används. Den är typisk för en framstående arkitekt och ett sällsynt exempel på övergången mellan nygotik och jugendstil. Den är av hög kvalitet byggnadstekniskt och hantverksmässigt. Den är inte förändrad sedan den byggdes. Riksantikvarieämbetet ställer sig också kritiskt till att kyrkan i sitt överklagande citerar en avhandling på ett felaktigt sätt för att minska värdet av kyrkobyggnaden. Ämbetet påpekar också, med byråkratins typiska formuleringar, att det är "anmärkningsvärt" att kyrkan inte underhållits sedan 1968 trots att både kulturminneslagen och plan- och bygglagen säger att kyrkan ska underhållas. "Inte ens nödtorftig städning genomförs." Att kyrkan är förfallen och avstängd på grund av rasrisk är därför inget skäl att tillåta rivning, eftersom förfallet beror på att den kyrkliga samfälligheten inte följt de båda lagarna. Ämbetet påpekar också att det faktum att kyrkan fortfarande står är ett bevis på den höga kvaliteten på byggnaden, trots 35 års vanvård. Innan det ges tillstånd att riva en kyrka ska det undersökas om kyrkobyggnaden kan användas på ett annat sätt. Det står i förarbetena till kulturminneslagen. Även här har den kyrkliga samfälligheten, och Lunds stift som står bakom rivningsansökan, missat genom att bara ta upp möjligheten att riva byggnaden och ha sommarkyrka på grunden. Riksantikvarieämbetet tar också upp exempel på andra församlingar med för många kyrkor, men skriver att "det finns endast något enstaka exempel på att detta lett till att underhållet av den nya kyrkan helt avbrutits och medfört förfall". Det skulle kosta en hel del även att riva kyrkan och Riksantikvarieämbetet påpekar att det, förutom kyrkoavgiften, finns både kyrkobyggnadsbidrag och kyrkoantikvarisk ersättning att söka för att rusta upp kyrkan. Om kyrkan får en alternativ användning, alltså något annat än församlingskyrka, kan även en del av driften finansieras utifrån.