Polisen: "Utredning kunde stoppat dödsskjutningen"
Polisen skjuter bara mot medborgare som en sista utväg och särskilt i en nödvärnssituation. Det gör Per Engström, sektionschef vid Rikspolisstyrelsen gällande när det gäller regelverket för när en polis tillåts använda vapen och skjuta skarpt.
- Om någon är hotad, vare sig det gäller polisen själv eller någon annan medborgare måste man ibland ta till vapen. Det kan till exempel gälla om någon hotar med kniv och att vederbörande inte kan avväpnas. Då kan den sista utvägen bli att skjuta mot den hotfulle, säger Per Engström.
Enligt honom skjuter polisen ungefär en person om året i Sverige som avlider. Så har det varit under de senaste decennierna.
Kan dödsskjutningen av den 57-årige mannen ha undvikits?
- Svår fråga. Jag kan inte det här förloppet i detalj, men så vitt jag har förstått kunde de sociala myndigheterna ingripit långt innan polisen kom dit, säger Per Engström.
Han fortsätter:
- Om de sociala myndigheterna först hade gjort en utredning men inte lyckats ta hand om mannen själva så hade det därefter blivit fråga om en handräckning, det vill säga att polisen gör ett omhändertagande av personen ifråga. Och enligt den information jag fått när det gäller 57-åringen gjordes aldrig någon handräckning. Det är en brist i så fall, säger Per Engström.
Socialstyrelsen har flera gånger, hittills utan framgång, krävt att kommunikationen mellan polisen och psykiatrin ska stärkas.
Enligt Socialstyrelsen skulle det minska våld och dödsfall i samband med polisens handräckning, till exempel när polisen ska omhänderta en psykiskt labil person.
Enligt Engström stöter polisen på flera problem just när de ska handskas med personer som är i psykisk obalans:
- Utan att gå in på det enskilda fallet i Trelleborg så har polisen egna begränsningar när det gäller att få upp ögonen för människor som riskerar att skada folk i sin omgivning, säger han.
Finns det inga misstankar om brott får polisen inte kontrollera personen i fråga, varken i belastningsregistret eller vapenregistret.
Upprepade gånger har Rikspolisstyrelsen uppvaktat Justitiedepartementet och krävt att få större tillgång till registren.
- Om vi hade laglig rätt att gå in i dessa register så hade det underlättat betydligt i vårt arbete. Då hade vi kunnat se om psykiskt instabila personer har vapenlicens, säger Per Engström.
