Planets svarta lådor saknas fortfarande

Däremot saknas fortfarande de så kallade svarta lådorna. En av de så kallade ping-sändarna till lådorna har påträffats, men den hade slitits loss från själva lådan. Man tror nu att lådorna borrat ner sig i den drygt halvmetertjocka dyn på botten.

På onsdagen fick dykningarna avbrytas vid middagstid sedan vädret försämrats. Man hoppas kunna återuppta arbetet på torsdagen.

Samtidigt började Haverikommissionens pusselarbete med vrakdelarna i en hangar på Sturups flygplats.

– Vi lägger ut delarna som de påträffats på botten och hoppas på det sättet få en god bild av hur planet kraschat mot vattnet, säger Henrik Elinder, teknisk utredningschef vid Statens haverikommission. När det gäller det andra flyghaveriet, med ett sportplan söder om Trelleborg, väntar Haverikommissionen på att ubåtsbärgningsfartyget Belos ska plocka upp den stridsbåt 90 som för en tid sedan gick till botten i Stockholms skärgård.

– Vi hoppas att Belos skall kunna hjälpa oss med bärgningen av sportplanet. Det fartyget är mycket lättare att positionera rakt över olycksplatsen än de fartyg Kustbevakningen har tillgång till, säger Stefan Christensen vid haverikommissionen till TT. Stefan Christensen framhåller att även med Belos är det en besvärlig operation eftersom flygplanet ligger på 42 meters djup. Bra bärgningsväder är en sällsynthet vid denna tid på året.

– Men i det här fallet är tiden inte ond. Där planet ligger är det konstant fyra plusgrader och inga strömmar. Ingenting förfars av väntetiden, säger han.

– Att vi vill bärga så snart som överhuvudtaget är möjligt är främst för de anhörigas skull.

Christensen säger sig aldrig ha varit med om en sådan anhopning av haverier på kommissionens bord som nu. Förutom de två flyghaverierna i Skåne utreds helikopterkraschen norr om Katrineholm i måndags, olyckan med en stridsbåt 90 den 24 oktober och en motorexplosion på ett flygplan av typen Jetstream, som landade med en motor på Bromma. (TT)

Lennart Hansson